Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna beskatta kolonierna. Båda billerna blefvo genast
lag, och parlamentet bemyndigade tillika regeringen att
sända kommissarier till Amerika för att mäkla fred. Vi
kunna här strax tillägga, att alla kommissariernas
bemödanden visade sig fruktlösa. De erbjudna eftergifterna
voro nu en öfvervunnen ståndpunkt, och amerikanerna
fordrade nu mera ingenting mindre än erkännande af deras
själfständighet som villkor för fred och försoning. Man
skulle om några år äfven komma dit, men ännu kunde
hvarken folkmening eller regering i England förlika sig
med ett för deras stolthet så förödmjukande steg.
När Frankrike kort därefter öppnade visiret och meddelade
engelska kabinettet de båda traktaterna, gaf det tillika
tillkänna, att det betraktade navigationslagarna som
upphäfda och fordrade fri handel på Amerika. Det var ingen
platonisk sympati för Amerikas frihetssträfvanden som dref
kabinettet i Versailles att understödja den nya republiken:
det var goda materiella intressen och begäret att hämnas
lidna nederlag och landförluster. Sändebuden återkallades
å ömse sidor, man lade kvarstad på hvarandras fartyg, och
kriget var förklaradt.
Af helt annan art voro de bevekelsegrunder som året
förut drifvit en lysande fransk ädling, den då endast
nittonårige marquis Gilbert Motier de Lafayette, att omfatta
Amerikas sak. Förlagd i garnison i Metz, hade han där af en
genomresande engelsk prins, Georg III:s köttslige broder
hertigen af Gloucester, hört amerikanernas tapperhet och
frihetskärlek skildras i så lifliga färger, att han hänfördes
däraf och beslöt offra karriér och lif för en så nobel sak.
Endast med största svårighet undgick han ett mot honom
utfärdadt lettre de cachet och inskeppade sig hemligen i
en spansk hamn tillsammans med en vän, öfverste de Kalb.
Washington var hans ideal, till Washingtons läger begaf
han sig nu också. Han upptogs i generalens närmaste omgifning
och stod under hela kriget, i lust och nöd, troget vid hans
sida. Emellan dessa båda i år och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
