Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unionsförfattningen var icke dess mindre redan den 21 juni
1788 lag, sedan nio stater då gifvit sin stadfästelse.
Denna nu sålunda öfver ett sekel gamla författning har
visserligen under tidernas lopp erhållit några viktiga
tillägg – amendement som de kallas – men är för öfrigt
nästan oförändrad. Den delar unionsmakten mellan en
lagstiftande, en verkställande och en domarmakt. Den
första utöfvas af kongressen, bestående af senaten och
representanthuset. Senatens medlemmar väljas på sex år
af staternas legislaturer, två från hvarje stat, större
eller mindre, och afgå med en tredjedel hvartannat år.
Senatens stadftästelse måste alla utnämningar och fördrag
med utländska makter underställas. Kan senaten anses som
representant för staterna, utgår däremot kongressens andra
gren, representanthuset, direkt från folket i hela unionen
utan afseende på stater och statsintressen. Dess medlemmar
väljas för två år omedelbart af folket på grund af folkmängden
så, att en representant väljes för 40,000 af befolkningen med
uteslutande af indianerna. Däremot lyckades sydstaternas ombud
genomdrifva, att tre femtedelar af slafvarne skulle inberäknas,
en bestämmelse som i framtiden hade mycket viktiga följder, då
dessa stater genom den ständigt pågående slafimporten kunde
betydligt öka antalet af sina representanter i kongressen.
Kongressen i sin helhet äger förklara krig, uppsätta och
underhålla armeer och flottor, pålägga och upptaga skatter,
tullar och acciser, slå mynt samt stifta alla för det hela
nödiga lagar.
Den verkställande makten är anförtrodd åt en på fyra år vald
president. Valet, som är medelbart, tillgår på det sätt, att
hvarje stat utser lika många elektorer som han sänder senatorer
och representanter till kongressen, och dessa elektorer välja
sedan presidenten. Ursprungligen ägde elektorsvalen ej rum förr
än i januari samma år den nye presidenten skulle tiliträda sitt
ämbete, och presidentvalet förrättades i februari. Men nu är
detta så förändradt, att elektorsvalen hållas redan i november,
sedan hvart och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
