Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 28. 9. oktober 1919 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isolatorerne bør hænge normalt. Hvis imidlertid be
lastningen avtar, og ledningerne trækker sig sammen
i længderetningen, vil hængeisolatorerne paa master
mellem spænd av forskjellig længde indta en ny stil
ling, hvilket resulterer i uensartet belastning av led
ningerne. Dette maa søkes undgaat ved lednings
ophængningen. Denne opgave er forøvrig nærmest
av matematisk natur.
Spleisning av Al-staalkabler volder ingen vanske
lighet. Staalkjernen blottes og spleises ved hjælp av
en staalhylse der skrues fast. Staalbylsen og en be
tydelig længde av Al-traadene paa hver side av spleisen
dækkes derpaa av en Al-hylse der presses paa lednin-
Efter det nylig offentliggjorte referat fra fællesmøtet
ifjor mellem Norske Elektricitetsverkers Förening og
Svenska Elektricitetsverks-Föreningen hitsætter vi refe
ratet av diskussionen om major Hj. Johansen’s ind
ledningsforedrag.*)
Direkter Rob. Dah/ander: Jag ber härmed att å
mötets vägnar få uttala vår synnerligen stora tacksam
het till major Johansen för det högintressanta fore
draget. Det är en stor och tilltalande tanke, som här
fremkastats. Någon uttömmande diskussion kan ju
knappast komma till stånd nu, då här fattas represen
tanter för den part, som har största intresset af denna
fråga, nämligen danskarna. Men en diskussion ur all
mänt teknisk och ekonomisk synpunkt kunde naturligt
vis vara av stort intresse och nytta. Det är rätt märk
ligt, att vi, mina herrar, vid detta tilfälde på allvar
diskutera en fråga af dessa dimensioner. Tiden har
gått fort, och de sista 25 årens utveckling på teknikens
område är rent underbar. Numera börja afstanden
spela altt mindre roll. Vi blekna icke för en kraft
överföring på åtskilliga hundratals kilometer, och vi
tala om kraftöverföring med spänning på 200 000 volt
och däröver. Som ett led i dessa strävanden, vilkas
betydelse de senaste åren ådagalagt, att gjöra oss obe
roende af afstanden, måste denna store tanke, som
härrör från en framstående norsk man, hälsas med
tillfredsställelse.
Jag ber härmed att få forklara diskussionen öppnad
i denna fråga.
Överingenjör Borgquist: Jag har idag haft nöjet att
redogöra krafttillgången och kraftförbrukningen inom
Sverige. Jag tror, att de siffror, som jag därvid anført,
åskådliggöra, att vi inom Sverige hava tillräckligt med
kraft för så lång tid fremåt, som vi nu kunna prak
tisk överblicka. Det kan alltså icke bliva fråga om
import av kraft från Norge, för så vitt icke norsk kraft,
överfört till Sverige, blir väsentlig billigare än den kraft,
som alstras av våra egna vattenfall. Detta är emeller
tid icke att vänta.
Även om norsk kraft skulle bliva något billigare,
är det naturligtvis bättre för oss svenskar, som hava
egna vattenfall, att bassera vor kraftdistribution och vår
Interskandinavisk kraftoverføring.
industri på dessa. Ty i längden blir kraft, som man
kan fullt lita på, billigare än kraft som man har till låns.
Vid en diskussion inom Svenska Teknoloföreningen
för någon tid sedan, yttrade en av de främste repre
sentanterna för den svenska elektrokemiska industrien,
att arrenderad kraft över huvud taget endast vore att
betragta som ett «surrogat» även om kraften leve
rerades av staten. Varje på vattenkraft basserad stor
industri borde själv vara ägara till den kraftanläggning,
som alstrade dess kraft. Denna tankegång kräver icke
några kommentarer. Den låter emellertid icke gärne
förena sig med den ifrågasatta krafttillförseln från
Norge till Sverige.
För Danmark bör denna fråga te sig på helt annat
sät än för Sverige. Danmark äger icke några vatten
fall inom sina gränser och icke heller några koltill
gångar och måste alltså på ett eller annat sätt skaffa
sig kraft från utlandet. Danmark bör därför icke hava
något att invända mot import av hydroelektrisk kraft,
om sådan kan erhållas till rimligt pris. Det är absurt,
att vårt rika grannland i söder har brist på kraft, medan
det finnes överflöd därpå i Sverige och Norge, och det
synes onekligen tilltalande, om en viss utjämning kunde
komma till stånd.
Vi svenskar tänka väl i främsta rummet på Själ
land, då det talas om kraftöverföring till Danmark. Som
bekant, levereras redan nu ett mindre kraftbelopp till
Själland från Sydsvenska Kraftaktiebolaget. Kan det
då löna sig att överföra kraft från Norge till Själland
trots det stora afståndet 600 å 700 km. och
trots kabelkorsningen vid Öresund? Jag vill framhålla,
att jag icke gjort någon direkt undersökning angående
dessa spörsmål och att, vad jag här anför, därför
endast är att anse som allmänna reflektioner, vilka jag
stöder på den erfarenhet, jag förvärvat vid behandling
av en del liknande kraftöverföringsfrågor inom Sverige.
Jag föreställer mig, att man i Danmark icke skulle,
af drifttekniska och politiska skäl, våga göra sig helt
beroende av kraft, som överföres från Norge till Själ
land, och att man därför skulle, om kraftöverföring
från Norge kommer till stånd, på Själland anordna
en stor ångreservcentral, vilken vid behov kunde över
taga kraftproduktionen. Otvivelaktigt skulle en dylik
*) Indtat I E.T.T. no. 20 og 21, 1918.
gen. En saadan spleis har kabelens fulde styrke.
Jordledning. Den omhandlede kraftledning forut
sætter to jordledninger av 5/s in. (ca. 16 mm. diam.,
og med en strækfasthet hver av 16000 lb. (ca. 7250)
kg.). Jordingsledningers anvendelse ved eksisterende
høisp. friluftsoverføringer er næsten universal, hvilket
er bemerkelsesværdig i betragtning av det sparsomme
kjendskap man har til fordelene ved samme. Det er
ogsaa mulig at den opnaadde beskyttelse vil bli fun
det at være av forholdsvis liten værdi; men indtil
yderligere erfaringer er høstet bør man av hensyn til
den størst mulige driftssikkerhet anvende jordings-
ledning. (Fortsættes.)
No. 28, 1919 ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT 227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
