Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 15. 25. mai 1926 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beständighet.
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
No. 15, 1926
kontakt med luft stående oljeytan. Vissa laboratorie
’ försök hava emellertid givit vid handen, att det är en
med hänsyn till temperaturens inverkan å oxidationen
beräknad medeltemperatur för hela volymen, som är
den bestämmande, under förutsättning att oljan under
sin strömning har tillfälle att komma i kontakt med
luft. Härav skulle också följa, att under i stort sett
oförändrade temperaturförhållanden i oljevolymen ol
jan i en transformator med högre lindningstemperatur
borde försämras hastigare. Jag återkommer till frå
gan i samband med en redogörelse för oljekonservato
rers betydelse.
förutsättning ange de flesta normer för låga värden.
I de preliminära svenska bestämmelserna för leverans
av transformatoroljor föreskrives överhuvudtaget ingen
hållfasthet i allmänhet. Det anges endast, att om en
leverantör garanterar en olja vara användbar för på
fyllning ä transformatorer utan föregående torkning
skall oljan i leveranstillständet hava en hållfasthet av
100 kV/cm, bestämt som medeltal av fem försök. Pro
ven uttagas pä i bestämmelserna närmare angivet sätt
sedan fatens innehåll väl blandats genom deras rull
ning. Av vad förut anförts inses, att även dessa vär
den äro onödigt låga. Olja, som päfylles transforma
torer, kan och bör vara torkad till en hållfasthet av
120 å 150 kV/em. Vi hava emellertid tillsvidare nöjt
oss med något lägre värden.
Några vid transformatorers tillverkning använda
material inverka såsom katalysatorer kraftigt påskyn
dande ä förstöringsprocessen, nämligen koppar och
järn. Inverkan är individuell för olika oljor, så att
några visa sig mer känsliga för koppar, andra för
järn. Även metallernas ytbeskaffenhet är av betydel
se. Vissa oljor påverkas t. ex. mer av oxiderat (rostat)
järn, andra åter av betsat. Det har påpekats, att den
katalytiska inverkan av nämnda metaller kan förmin
skas eller rent av förhindras genom impregnering av
lindningar och övermålning av järnytor och kylspira
ler med oljebeständiga läcker. Försök hava emellertid
visat, att det skydd, som därigenom vinnes, är ofull
ständigt; speciellt gäller detta skydd mot järnets in
verkan. Det är ytterst svårt för att ej säga omöjligt
att förhindra uppkomsten av porer i de skyddande
lackskikten; genom dylika porer kommer oljan i kon
takt med metallerna.
Transformatorolja lider av det stora felet att vara
betydligt mindre beständig än övriga i transformato
rer använda isolationsmaterial. Vid i transformatorer
förekommande arbetstemperatur förändras tämligen
hastigt alla nu kända mineraloljor, såframt ej allde
les speciella åtgärder vidtagits. Förändringen är av
flera forskare bevisad vara en oxidationsprocess. Ol
jan kan tåla lång tids upphettning till en temperatur
högre än i transformatorer normalt förekommande, om
upphettningen sker utan lufttillträde. Förändringen
yttrar sig kemiskt och fysikaliskt på sä sätt, att först
lösliga ämnen av sur karaktär bildas. Sä småningom
uppstå i kall och varm olja olösliga ämnen, likaledes
av sur karaktär, vilka avsätta sig å kärna, lindningar,
kylspiraler o.s.v. Uppnå de lösliga suro ämnena till
räcklig koncentration, angripas övriga isolationsmate
rial och förlora avsevärt i mekanisk hållfasthet. Kon
centrationen får anses bliva farlig, om syretalet över
stiger 0,35 å 0,50 % oljesyra. Fällningarna försvåra
värmeavgivningen mellan olja ä ena sidan och lindnin
gar, låda och kylspiraler ä andra sidan och förorsaka,
sä småningom att lindningstemperaturen stiger så högt,
att ledareisolationen, vanligen bestående av bomull el
ler papper, förkolnar och blir obrukbar.
Det har slutligen påvisats, att bildandet av fäll
ningar i olja påskyndas, om oljan utsattes för inver
kan av relativt starka fält. Det är att märka, att det
är oxidationsprocessen, som påskyndas av det elekriska
fältet. Äro förutsättningarna for en oxidation av ol
jan undanröjda, har det elektriska fältet i och för sig
inren inverkan. Fältet får naturligtvis ej hava sådan
styrka, att urladdningsfenomen uppstå i oljan eller
uti av oljan lösta gaser. Även gent emot det elektri
ska fältets inverkan förhålla sig olika oljor olika.
På grund av de stora kostnader, som uppstå för
tillsyn och skötsel av transformatorer och utbyte av
förstörd transformatorolja, allt på grund av transfor
matoroljans otillräckliga beständighet, har intresset för
problemet att förminska eller hindra oljans förstöring
varit mycket stort. Arbetena på problemets lösning
hava därvid följt huvudsakligen två linjer, nämligen
dels med mål att minska eller förhindra de direkta
Det gives en mängd faktorer, som påverka hastig
heten av oxidationsprocessen. Främstmärkes tempera
turen. T närheten av och över 100° fördubblas i runt
tal reaktionshastigheten för varje tiotal grader ökad
temperatur. Försök hava utförts resp. pågå för att
söka fastställa under vilken temperatur i kontakt med
luft stående transformatorolja kan betraktas vara
praktiskt taget stabil. Av lätt insedda skäl äro dylika
försök mycket tidsödande. Erhållna resultat tyda emel
lertid på att även för goda transformatoroljor den
temperatur vid vilken oljorna kunna betraktas såsom
praktiskt taget stabila ligger under 60».
orsakerna till oljans förstöring resp. de faktorer.
som verka påskyndande på densamma,
dels i syfte att erhålla mer beständiga oljor.
De olika ländernas maskinnormer tillåta en ar
betstemperatur i översta oljeskiktet av 90 å 95°. Då
erfarenheten redan tidigt visade, att en hög tempera
tur kraftigt påskyndar oljans förstöring, har på många
håll en tendens uppstått att vid beställningar av trans
formatorer föreskriva lägre temperaturstegring än nor
mcnligt tillåtna. Den tilllåtna temperaturstegringen
hos olja kan i allmänhet ej utnyttjas av transforma
tortillverkaren, enär den ur motståndsökningen be
stämda lindningstemperaturen i de flesta länders nor-
I en transformatorns oljevolym råda varierande
olje.temperaturer. Den varmaste punkten represente
ras i regel av oljan i direkt kontakt med den varmaste
delen av lindningen, de kallaste delarna av oljan vid
transformatorlädans botten och i eventuellt befintlig
oljekonservator. Den frågan uppstår nu vilken tem
peratur är utslagsgivande för oxidationsförloppet. Man
har antagit, att det är temperaturen hos den i direkt
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
