Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 1. 5. januar 1929 - Den senaste ulviklingen inom elektrovärmeområdet. Av ing. O. Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ugnar,
ångpannor,
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT 1929, No. 1
sammade förslagen framkommo redan för en mansålder
sedan. Någo koramerciell betydelse fingo de emellertid
inte då, emedan man inte hade resurser att tekniskt
genomföra dem. 1 dag är situationen en annan, den
elektriska ugnen ger metallurgerna fria händer betr.
temperatur och koncentrerad energiutveckling, vartill
kommer den mycket rika fond av ugnsbyggnadstek
niska erfarenheter man haft tillfälle samla under de
senaste årtiondena. De förslag til direkta järnfram
ställningsmetoder, som under de senaste åren varit
föremål för prövning i Sverige och Norge, såsom
Flodins, Wibergs, Norsk Staals m. fl., använda också
elektrisk värme i större eller mindre omfattning. Men
man frågar sig, om dessa metoder verkligen kunna
bringas att arbeta med så hög termisk verkningsgrad,
att användningen av elektricitet som värmekälla kan
bli lönande ej endast för vissa specialprodukter, utan
även när det gäller direkt framställning i stort av
järn och stål. Åtminstone när det gäller framställning
av järnsvamp har hittills ingen elektrisk metod fram
kommit, som i praktiken visat sig ekonomisk berettiget.
I samband med från brukshåll begärda detaljutred
ningar rörande dessa spörsmål har elektrovärmeinstitutet
haft anledning studera de allmänna förutsätningarna
för en ekonomisk metod för direkt reduktion av
järnmalm. Med understöd från Ingeniörsvetenskaps
a.kademien har vid institutet igångsatts en systematisk
undersökning av de fysikaliska och kemiska förutsätt
ningarna för en dylik process, närmast i avsikt att
utröna huruvida, och i så fall på vilket sät och i vilken
omfattning, elektrisk energi bör användas som värme
källa i processen. Dessa undersökningar äro ännu
icke avslutade, men ha redan givit resulat, av vilka
otvedydigt framgår, att hade en dylik undersökning
utförts redan för några är sedan, skulle en hel del
av de i stor skala utförda, dyrbara experimenten
aldrig behövt utföras och därmed tid och penningar
kunnat sparas.
med en från fabrikantintressen fri forskningsverksam
het, avsedd att förutsättningslöst utröna de principer,
enligt vilka man borde arbeta samt utarbeta underlag
för nykonstruktioner och rationella provningsmetoder
och föreslå minimifordringar å apparaterna, som borde
fastställas i avsikt att till allmänhetens skydd utestänga
underhaltiga fabrikat från marknaden.
Av överdirektör Borgquist i Kungl. Vattenfalls
styrelsen togs då, i samråd med Ingeniörsvetenskaps
akademien, initiativet till ett elektrovärmeinstitut, som
skulle anknytas till akademien. Institutet skulle bedriva
konsulterande verksamhet inom elektrovärmeområdet,
mot arvode, för att i möjligaste mån bli självförsörjade.
Akademien ställde till förfogande kostnadsfria lokaler
m. m., och ett antall garanter, huvudsakaligen de
stora stadselektricitetsverken samt de större kraftpro
ducenterna med Vattenfallsstyrelsen i spetsen, erbjödo
sig beredvilligt att täcka den förlust i rörelsen, som
kunde väntas uppstå åtminstone under de första åren.
Institutet startades i november 1923 med underteck
nad som föreståndare. Från en blygsom början med
ett litet kök som laboratorium, där föreståndaren
arbetade ensam, har institutet under de gångna fem åren
utvecklats därhän, att vi i dag ha ett stort, välutrustat
laboratorium, och arbete strömmar till i sådan omfatt
ning, att jag och mina sex assistenter f. n. ha arbets
uppgifter inneliggande för lång tid framåt. Ekonomisk
sett har verksomheten utfallit gynnsammare än man
vågat hoppas, och garanternas bidrag, som aldrig
behövt uppgå till de utlovade maximibeloppen, ha
numera sjunkit till mycket blygsamma belopp.
Värmeapparatfabrikanterna visade sig till en början
i någon mån irriterade av det nya institutet, men
denna stämning försvann fort nog och har efterträtts
av ett förtroendefullt samarbete. Förutom från fabri
kanthåll hänskjutas numera i allt större omfattning en
mängd olika elektrovärmefrågor till institutets behand
ling från olika industrier från kraftproducenter och
statsinstitutioner o. s. v., vilket är förklaringen till att
min framställning i stort sett blir ett uppräknande av
de viktigare arbetsuppgifter, som under den gångna
femårsperioden behandlats vid institutet. Denna uppräk
ning måste ju bli rätt summarisk, och jag skal endast
anföra exempel ur följande huvudgrupper, nämligen:
Betr. elektriska siålugnar kan om elektrodugnarna
sägas detsamma som om masugnarna de ha redan
nått full teknisk och kommersiell utveckling, sedan de
i åtskilliga år varit föremål för de stora elektriska
världsfirmornas ingående intresse. Vad man nu närmast
emotser år högfrekvensugnens uppträdande på den
industriella arenan. Även detta tekniska problem är
under behandling vid institutet på uppdrag från indu
striellt håll.
Betr. elektriska härd- och glödgugnar ha dessa ej
nått lika långt i utveckling. Man har ej kommit
fram till stabila konstruktionsformer, och ugnar utbjudas
alltjämt, som lämna åtskilligt övrigt att önska betr.
värmeekonomien. Betr. härdugnar, som vanligen hållas
varma under många timmar, i följd under oavbrutet
pågående härdning, brister det huvudsakligen i värme
isolering av ugnsrummet. Man bygger ugnsväggarna
efter gamla mönster från de eldade ugnarna och
utnyttjar icke de möjligheter den elektriska ugnen
erbjuder.
Reduktionsugnar. Den elektriska masugnen kunna
vi här förbigå, emedan den genomgått sin tekniska
utveckling redan under en tidigare period. Den har
emellertid fyllt och fyller ännu sin uppgift på ett
tillfredsställande sätt och har sparat mycket pengar ät
landet. Men man bygger knappast några flera ut
vecklingen inom järnhanteringen tenderar att löpa in
på nya utvecklingslinjer, i och med att de direkta
järnframställningsmetoderna åter blivit aktuella. Jag
sägar åter, ty de lörsta, på sin tid mycket uppmärk-
Var och en, som sysslar med konstruktion av
elektriska ugnar, fär inte ett ögonblick glömma, att
Elektriska ugnar.
allmänna forskningsuppgifter.
hushållsapparater och
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
