Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 1. 5. januar 1929 - Den senaste ulviklingen inom elektrovärmeområdet. Av ing. O. Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o io 20 50
30 40
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
No. 1, 1929
skall temperaturen långsamt sänkas (max. 25 å 30°
per timme) och först sedan stålets temperatur nedgått
till 6oo° eller därunder får ugnen öppnas och en ny
charge inläggas. En viss del av ugnens egen massa
kommer sålunda att vid varje charge upptaga en viss
mängd värme, som under avsvalningsperioden går
förlorad. Denna av ugnskroppen förorsakade värme
förlust är vid många ugnskonstruktioner högst betydande,
ofta ett par gånger större än den energimängd, som
erfordrades för chargens upphettning. Redan under
instifutets första verksamhetsår konstruerade vi på
uppdrag av et mellanvsenskt bruk en större stålugn
för 6 tons charge, bestående av långa stålstänger, som
på den tiden utgjorde ett väsentligt framsteg. Den
totala väggtjockleken nedbragtes till 240 mm, varav
165 mm utgjordes av eldfast sten, resten av asbest
magnesia. Det termiska resultatet var synnerligen
tillfredsställande, i det att, trots ugnens stora längd
i förhållande till tvärsektionen, energiförbrukningen för
stålets glödgning vid 780’ endast var 360 kWh per
ton vid full charge. Till jämförelse kan nämnas att
vid den senaste ugnskonstruktionen av denna typ, som
utförts vid institutet (ävenledes en glödgugn för stål
stänger i 3 tons chargen, max. 780°) har den totala
väggtjockleken nedbringats till 140 mm och den eftek
tiva tegeltjockleken till endast 35 mm, resten av
väggen utgjöres av kiselgur. Gäller det glödgning av
ringformigt material, kan man använda en vertikal,
cylindrisk ugn, varvid värmebesparingen kan drivas
ännu längre. En dylik ugn för 600 kg charge vid
Boo° har vi nyligen konstruerat. Den cylindriska
ugnsväggen har en total tjocklek av endast 125 mm
och består dels av ett lager chamotte, dels av kiselgur.
Väggen är sä konstruerad, att trots en effektiv tjocklek
hos chamotteväggen av endast 25 mm är den dock
fullt stabil och synnerligen motståndskraftig mot hastiga
temperaturväxlingar. Energiförbrukningen stannar vid
någonting mellan 250 och »280 kWh per ton. Trots
den till ytterlighet reducerade massan hos ugnsväggen
absorberar denna dock en värmemängd, som uppgår
till c:a 80 % av den värmemängd, som upptages av
chargen. Att i för denna anläggning tidigare infordreda
anbud å ugnar av hittills bruklig typ en energiåtgång
per ton av upp till dubbla den nyssnämnda uppgivits,
berodde uppenbarligen på att vederbörande konstruk
törer förbisett betydelsen av en liten massa hos
ugnsväggen.
den elektriska ugnen är motiverad endast under för
utsättning, att dess termiska verkningsgrad är väsent
ligt högre än den f. n. är vid de eldade ugnarna,
beroende på det avsevärt högre enhetspriset på vär
met. Fig. 1 visar, huru verkningsgraden varierar vid
smältugnar av olika system. De små genomkorsade
ruterna längs till vänster motsvara det i ugnen nyttig
gjorda värmet, de svarta ytorna representera värme
förlusterna. Vi se här, huru den elektriska ugnen är
de övriga vida överlägsen, och ändock är det ej endast
på grund av denne möjlighet till varmebesparing utan
även av andra skäl, som man i allt större utsträckning
ersätter de eldade ugnarna med elektriska.
Nödvändigheten av att förse de elektriska ugnarna
med en effektiv värmeisolering har framtvingat nya
ugnsmaterial med hög värmeisoleringsförmåga, i form
av porösa tegel, isoleringsmassor etc. Härigenom har
man vunnit en hel del betr. den elektriska ugnens
värmeekonomi, men i och med införandet av dessa
nya material kom man snart nog underfund med att
man saknade tillräcklig kännedom om värmeförloppet
i ugnsväggarna för att kunna rationellt utnyttja detta
nya material. Vid elektrovärmeinstitutet har därför
påbörjats en omfattande undersökning rörande princi
perna för ugnsväggars sammansättning, varvid särskild
vikt kommer att läggas på bestämningar av värme
ledningsförmågan även vid högre temperaturer hos
dessa nya material för att skaffa underlag för tillförlitliga
beräkningar av ugnsväggar. Dessa undersökningar
utföras i samarbete med den kände experten på
byggnadsområdet, professor H. Kreiiger.
Emellertid har man inte försummat att även vid
de eldade ugnarna tillgodogöra sig dessa nya material,
en omständighet, som än mer ökar kraven på de
elektriska ugnarnas effektivitet.
Av glödgugnar för andra ändamål skall jag endast
anföra ett exempel. En ammunitionsfabrik skulle
anskaffa en glödgugn för mjukglödning av patronhyls
ämnen mellan de olika dragningarna. Det hadde
ansetts som synnerligen önskvärt att kunna erhålla en
kontinuerligt verkande ugn, emedan en dylik hade
kunnat inkopplas i serie med dragpressar, betkar, skjölj
kar, etc., så att alla behandlingarne skulle kunna ske
automatisk, utan manuellt ingripande. Men detta
hindrades av den enligt tidigare erfarenhet erforderliga
långa glödgningstiden av iVstimrae vid en glödg
ningstemperatur av 650°, vilket skulle medföra en
alltför stor ugnslängd. Vi togo emellertid ej utan
Särskilt vid glödgugnar, åtminstone för järn och
stål, tillkommer ytterligare ett moment, som framtvingar
speciella konstruktioner av ugnsväggarna.
På grund av att man, särskilt när det gäller stål,
är angelägen om att icke utsätta chargen för luftsyrets
inverkan, får ju ugnen i viss mån deltaga i det
temperaturförlopp, som chargen skall genomgå. Sedan
man inlagt godset i ugnen, tillkopplas strömmen, och
godset jämte ugnens inre delar antaga så småningom
den maximala temperatur, som stålet skall bibringas.
Sedan denna ev. bibehållits konstant under viss tid,
Fig. i.
7
~~P l/*rkninjsyrac/ M (Jfnyifjøt
___ E/ektriska ujnar 60-85 % *—* uarm*.
‘ Schokiujnar JO -50 ,
Afarhn ujnar 20 - 30
Reoerherujnar iO - 1$ „ I Uarme.-
Oejre/uynar 2-3 ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
