Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 3. 25. januar 1929 - Den senaste utvecklingen inom elektrovärmeområdet. Av ing. O. Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
Watt
100
Uppmätning av verkningsgraden.
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
No. 3, 1929
Utstrålningseffekten under varje tidsmoment av upp
värmningsperioden kan därefter bestämmas med känne
dom om den i samma tidsmoment rådande tempera
turen, vilken erhålles genom addering (integration)
av samtliga dessa momentanvärden.
den energi, som tillföres plattan under den tid, tem
peraturstegringen äger rum.
Vid samtliga de av oss företagna mätningarna
höjdes vattentemperaturen från 20 till 95°.
För att kunna objektivt jämföra olika kokplattor
med hänsyn till verkningsgraden bör man enligt vår
uppfattning verkställa mätningar med användande av
flera olika vattenmängder, sä att ett diagram likt det
i fig. 7 kan uppritas. Man ser uten vidare, huru det
kan bli missvisande att rätta vattenvolymen efter platt
diametern vid verkningsgradsbestämning.
Diagrammet å denna bild visar, att utstrålnings
effekten för ett visst kärl blir praktiskt taget densamma,
vare sig man uppvärmer mycket eller litet vätska i
kärlet.
Vi återgå nu till analysen av energifördelningen.
Den energi, som ackumuleras i kokplattan under upp-
värmningsperioden, kan ej beräknas genom multiplika
tion av dess vikt med temperaturen och specifika
värmet, ty plattan består av en mängd delar av olika
material och med väsentligt olika temperatur. Dét blev
därför nödvändigt att utexperimentera en metod för
uppmätning av det ackumulerade värmet.
Även en annan faktor än verkningsgraden är av
vikt vid bedömandet av en kokplattas ändamålsenlig
het, nämligen uppvärmningstiden. Och fråga är, om
icke en kort uppvärmningstid för husmodern mången
gång är av större betydelse än en hög verkningsgrad,
ty tid är pengar även i köket. Uppvärmningstiden
förkortas i samma mån som plattans effekt ökas, där
för att temperaturen i platten därvid ökas. Samtidigt
med temperaturen växa emellertid också vissa förlust
poster, nämligen det i plattan ackumulerade värmet
samt strålningen. För att utröna sambandet mellan
effekten, verkningsgraden och uppvärmningstiden ha
en serie mätningar verkställts å ett antall olika kok
plattstyper.
Sedan på ovan angivet sätt vattnets, kärlets och
plattans värmetillskott samt kärlets utstrålning kunnat
bestämmas, erhålles den femte och sista posten, plat
tans utstrålning, som skillnaden mellan den tillförda
energien och summan av de fyra förstnämnda posterna.
Mätningar av detta slag ha av oss utförts å ett
flertal kokplattor. Resultatet har åskådliggjorts genom
diagram utvisande, huru de särskilda energiposterna
förändra sig vid en ändring av den tilförda effekten.
Ett exempel på dessa diagram lämnas i fig. 9, där
även kurvor över verkningsgraden och uppvärmnings
tiden inritats.
Vid denna undersökning gällde det i första hand
att frän varandra särskilja de fem ovan angivna po
ster, vari den till plattan tillförda energien fördelas. Diagrammet visar, att vid mycket små effekter (i
detta fall under 80 watt) all tillförd energi åtgår att
täcka förlusterna redan vid en lägre temperatur än 95 0.
Först ved 80 watt eller högre effekt är den tillförda
energien tillräcklig att vidmakthålla 95°. Höjer man
därefter effekten, blir uppvärmningstiden allt kortare
och avtar till en början mycket snabbt. Därigenom
minskas först og fremst den frän kokkärlet och plattan
utstrålade energien. Den i plattan ackumulerade ener
gien däremot ökas. Slutresultatet av effektökningen
blir, at de sammanlagda energiförlusterna, som vid
låga effekter till övervägande del bestå av strålnings-
Vattnets värmetillskott är lika med produkten av
vattenvikten och temperaturstegringen och är alltså
lätt att beräkna, likaså kärlets värmetillskott.
Den från kärlet utstrålade energien kan beräknas,
om man först uppmäter temperaturstegringen som funk
tion av tiden vid uppvärmning av vatten i kärlet och
sedan avlyfter detta frän plattan och låter kärlet jämte
innehåll avsvalna i rumstemperatur. Ur den erhållna
avsvalningskurvan kan man beräkna utstrålningseffekten
i watt vid varje temperatur. Ett exempel på utstrål
ningseffekten vid olika temperaturer visas i fig. 8.
Fig. 7.
1 2 3 liter 4
Vattenmängd
Fig. S.
27
%
I°°l 1
80
T 3 18 cm diameter
ra- 60
cn / , c’’
C / N
- S .• 22 cm diameter
X AO
<D //
> £1
20 —k
O J
— 1
so — — y
S / ’
5 60 * /
2
jf
O) */
c *o
c if
—
W 20 —
ol
Ö 20 40 60 80 loo
Temperatur gtader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
