Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 3. 25. januar 1929 - Den senaste utvecklingen inom elektrovärmeområdet. Av ing. O. Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a»
c
c
E
;kj
>
a
a
D
o
o
O
O)
E
O)
O)
c
U
1929, No. 3
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT
som helst ha de öppna kokplattorna i regel betydligt
mindre massa än den slutna. Vi ha därför även ana
lyserat energifördelningen i öppna kokplattor. Ett
exempel pä en dylik analys visas i fig. 10.
förluster, först minskas för att sä småningom återigen
ökas, allt efter som den i plattan ackumulerade ener
gien tillväxer och blir dominerande. Härav följer att
verkningsgradskurvan får ett maximum vid en viss
Tvärtemot vad man enligt den ovan återgivna
tankegången skulle kunna tro, är värmeackumuleringen
vid denna platta större, verkningsgraden lägre och
uppvärmningstiden längre än för plattan med inne
slutna spiraler (enligt fig. 9). Vikten hos den öppna
plattan var blott 1,175 kg., hos den slutna, nära
4 ggr. så stor. Förklaringen är, att den öppna plattan
får en avsevärt högre temperatur än den slutna, var
igenom den ackumulerade värmemängden blir större,
trots att massan är mindre. En annan omständighet,
värd at antecknas, är att strålningsförlusten, i den
betydelse vi har givit detta ord, för den öppna kok
plattan vid full effekt är nära 6 ggr så stor som för
den slutna. Även detta sammanhänger till en del med
den högre temperaturen, men beror säkerligen till
största delen derpå att en del värma bortförts genom
ventilation. De öppna plattorna äro på långt när icke
»dragfria«. Denna och andra mätningar med liknande
resultat visa, att konstruktionen med öppna spiraler
icke är den rätta lösningen. Man vinner därmed ingen
förbättring vare sig i termiska egenskaper eller upp
värmningstid. De öppna kokplattorna äro dessutom
farliga, enär man lätt nog kan komma i beröring med
de fritt monterade spänningsföranda motstandsträdarna.
Dessa kunna också lätt bli deformerade och komma
i kontakt med bottnen i ett påsatt kärl, varigenom
allvarliga olyckor kunna förorsakas. Det förefaller
alltså som om man gör klokt i att undvika de öppna
plattorna och i stället använda den slutna typen.
effekt. I det å bilden visade fallet uppnäs optimum
vid 475 watt, d. v. s. vid något mera än normal
effekt. Men då bör man väl normalt använda kok
plattan med en effekt av 475 watt eller ungefär xfz
effekt? Ja, om verkningsgraden ensam hade betydelse,
sä vore denna slutsats onekligen riktig. Men av dia
grammet framgår, att »vad man vinner i verknings
grad, förlorar man i tid«. Uppvärmningstiden för
r liter vatten vid verkningsgradsmaximum är nämligen
20 minuter, men om effekten ökas till 1000 watt,
nedgår tiden til 10 minuter. Samtidigt sjunker verk
ningsgraden visserligen från 55% till 50%. Men man
torde med säkerhet kunna antaga, att ingen husmor
skulle vara hågad att vånta 20 minuter för att få
1 liter vatten i kokning, om hon med användande av
10% mera ström kan ernå samme resultat pä 10 mi
nuter. Slutsatsen blir alltså, att man vid uppkokning
bör använda så stor effekt som möjligt. Även mätnin
garna ä övriga kokplattor ha bekräftat detta. Vi anse
oss med anledning härav kunna rekommendera till
verkare av elektriska kokplattor att utföra dessa för
så hög specifik effekt, som det av konstruktiva skäl
är möjligt.
Men medaljen har ju som nämnt även en frånsida,
nämligen den i plattan ackumulerade energien, vilken
ökas ju högre wattalet är. Huru skall man motverka
denna ökning? Tydligen genom att minska kokplatans
massa. Der torde dock ej vara netta skäl, som fram
kallat konstruktionen av kokplator med öppna spiraler,
utan snarare en förestälning om den direkta värme
strålningens snabba verkningssätt, men i vilket fall
De nu omtalade mätnigarna ha samtliga avsett
uppvärmningen på frän början kall platta. Man an
vänder ofta de elektriska kokplattorna för tillredning
av ett flertal anrättningar i följd och uppkokar då även
pä en från början varm platta Det kan därför vara
av intresse att efterse, huru energien fördelar sig vid
T)
c
c
X
>
a
o
cn
x
c
Fig. io.
Fig. 9-
28
‘f!" w v2 v,
350 i ir » rj ’ i 1 i 1 ‘1 i j
1 | \ I > Tillförd energi | | j
xm —i—I——rr
v i li ! . i ; I i_<
« 300 l—l P I | | |
o> mm j || —Av plattan utstrålad energi
j= 250 100— 1 1— U—1—1— 1 [
! \’ 1 åAv plattan ackum. energi
% 5 4*-H————[— I —
oi ! I
5T J? 200 80 1 VV—; U L —I—
m .5 v L. l>Av kärlet utstrålad energi
u e —u —i—-—-—u, i —
d e —n —r^T1 ,j , ’— 1 1 1 i
o-5 i I \ —| Av kärlet ackum, energi
st 150 60 ——Av—f- Ti- I I ! I ni
a i I \ I J Verkningsgrad j
ii k» I i In
S 1 / I Av vattnet ackum. energi
E d — h -fvd’—h-j—i i- ’ i—
2* 1 I I t*— Uppvärmningstid
e 50 20——1 1 1 lncLLJ
Ul I ]
—,—i 1 1 (—
II I
O ol—LU—— , u II I. I
O 200 400 600 800 lOOO 1200 14-00
Kokplattans effekt *•**
’/* 1/2 fl
I I I i [
kg-c«l I |
,60 j K-j-
I Tillförd energi
| \ | ” I
’ 2° —H i 1-I - I I I -II!
i I Av plattan ackum. energi j
lOO lOO j— j — utstn Tad| energi |
\ 1 Av kärlet ackum. energi |
80 80 1 \— \ f r 1 T~—i 7
TXD_=f=h__.
1\11 I I 1 I
øo 60 ] —I 1 Verkningsgrad |
1 / j_ = ==- Av vattnet ackum. energi j
20 20 J _ [_j T. d_ ,
OO1I I I I
lOO 200 300 400 500 600 700 800 900 lOOO
Kokplattans effekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
