Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 5. 15. februar 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. Dn.
OVERSPENNINGSBESKYTTELSE.
W. R. Blumer.
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT No. 5. 1930
material, desto mindre överlagrad vibrationspåkänning
tål materialet för brott. I sådana trakter av Amerika,
där islast ej kan förekomma, uppspännas sannolikt
linorna särskilt hårt, varför desamma bliva känsliga för
små vibrationspåkänningar. Man bör överhuvud se
upp med stora statiska laster, just med hänsyn
till vibrationer.
Några besvärande uppvärmningar ha därvid icke kun
nat konstateras, däremot ha linbrott förekommit, syn
barligen beroende på utmattning i materialet. Lin
brotten uppstå nämligen alltid intill en skarv. Under
de svängningar och rörelser, vilka förekomma på grund
av blåst etc., blir alltid skarven ett styvare parti. Den
böjning, som den del av linan, där skarven sitter, skulle
ha fått, koncentreras i stället på linan vid skarvens
ändpunkt. Förste byrådirektör A. F. Gustrin: Talaren anförde
exempel på fall, där järnförlusterna hos linor av stål
aluminium med enkelt lager aluminiumtråd voro avse
värda.
Beträffande risken för stora koronaförluster synes av
vissa erfarenheter att döma, som om den skulle vara
mindre än vad formlerna ge vid handen. Jag hänvisar
här till en uppgift, som jag tidigare fått av överingenjör
Forssblad.
överingenjör B. EU: Talaren hade själv iakttagit
kraftiga vibrationer hos kraftledningar vid klart och
kallt väder. Vad beträffar provning av ståltråden, så
torde 3 doppningar vara att föredraga framför 6.
Byrådirektör T. Nordell: De olika klimatiska förhål
landena torde i viss mån förklara, att aluminiumskarvar
inom Trollhättenätet visat sämre beständighet än hos
Bergslaget. Alla korrosionsfenomen framträda särskilt
starkt i västkustens saltmättade luft.
Ingenjör J. Kuusinen: Vid de numeriska beräkningar,
som i ett tidigare anförande relaterats, hade de i de
norska normerna uppgivna konstanterna begagnats, och
en förspänning av linorna hade även förutsetts. I Fin
land torde hittills inga utmattningsbrott hos linor ha
iakttagits.
Civilingenjör E. Velander: Enligt erfarenheter från
Amerika utsättes stålaluminiumlinan för brott även i
klimat, där islast ej förekommer. Särskilt synes brott
inträffa vid kortslutning. Detta torde kunna förklaras
så, att aluminiumtrådarna genom utmattning brista på
grund av vibrationer, varefter stålkärnan mjuknar och
brister vid elektrisk överbelastning. Intressant vore att
höra, om dylika brott förekommit i Norge.
överingenjör J. C. Holst: I Norge provas i allmänhet
ståltråden med 5 doppningar. De mätningar av järnför
luster, som tidigare omnämnts och som givit till resul
tat synnerligen obetydliga dylika, hade utförts vid nor
mal strömtäthet.
överingenjör J. C. Holst: Även vid norska kraftled
ningar ha svårartade vibrationer konstaterats, vilka i
längden torde vara farliga för linornas bestånd. Om
fattande försök ha gjorts att dämpa dessa vibrationer
medelst fjäderupphängda vikter med luftdämpning. Hit
tills föreligga inga definitiva resultat, men metoden
synes vara lovande.
Ingenjör O. Strand: Talaren refererade närmare en
del mätningar över järnförluster hos stålaluminiumlinor,
som utförts i Norge. Mätningarna hade baserats såväl
på bestämning av tillsatsreaktansen som på direkt mät
ning av förlusterna. Resultatet var, att praktiskt taget
ingen solenoidverkan hos ett lager aluminiumtråd kunde
iakttagas.
Professor S. Velander: Förekomsten av uppvärmning
i aluminiumskarvar beror säkerligen till stor del på
orent material med därav följande oxidation. I södra
Sverige ha undersökningar utförts angående vibrationer
på ledningar av olika material under i övrigt lika för
hållanden. Härvid har seghärdad ståltråd visat typiska
utmattningsbrott, tydligen orsakade av vibrationer. Vid
mjukare material har dylikt ej konstaterats.
Statsinspektör N. Malm: Såsom svar på kapten Fogel
ströms förfrågan meddelade talaren, att Elektriska in
spektionens ståndpunkt beträffande ledningarnas höjd
över mark hittills varit den, att de i elektricitetsstadgan
angivna minimihöjderna finge anses gälla ledningar utan
tillsatslast vid + 50 °C, och att vid den maximala till
satslast, som kan befaras förekomma, en minimihöjd av
3 meter över mark kunde tillåtas.
Kapten I. Fogelström: Talaren efterlyste fullt ratio
nella provningsmetoder för aluminiumtråd samt anhöll
om upplysningar om dels den kraft, varmed linor upp
spännas enligt norsk praxis, dels den svenska Elek
triska inspektionens fordran på minsta avstånd till jord.
Kraftiga vibrationer ha i Sverige iakttagits på vissa
kraftledningar vid solnedgången.
I anledning min artikkel om dette emne i ETT nr. 20
og 21, 1929, er jeg fra Sverige blitt gjort opmerksom på,
at jeg hadde glemt å ta med de svenske arbeider på dette
område. Svenskene var de første som ga veiledning i
overspenningsbeskyttelse med sine ”Regler och Råd be
träffande Isolation, Jordning, överspänningsskydd o. d.
vid Elektriska Starkströmsanläggningar”. De er utar
beidet av Svenska Teknologföreningens avdeling for
elektroteknik samt Overspenningskomitéen. De blev
vedtatt den 9. mai 1919. Disse Regler og Råd har sven
skene haft megen nytte av, og vi i Norge burde også hatt
megen nytte av dem, da veiledningen er god og sproget
jo ingen vanskeligheter gjør.
Byrådirektör T. Nordell: Även i Sverige ha utmatt
ningsbrott konstaterats på kraftledningslinor, nämligen
på 25 mm 2 kopparlinor på en kraftledning i Norrland.
Dessa brott ha efterbildats genom försök, och man har
även lyckats åstadkomma dämpning av vibrationerna
genom speciellt konstruerade vikter. Det synes så
lunda, som om under vissa ogynnsamma förhållanden
utmattningsbrott även kan äga rum vid kopparlinor.
överingenjör R. Liljeblad: De i viss mån divergerande
erfarenheterna angående utmattningsbrott kunna sanno
likt få en plausibel förklaring, om hänsyn tages till det
förhållandet, att ju högre medelpåkänningen är i ett
I det særtrykk som imidlertid er utkommet av min
artikkel er denne forglemmelse rettet (kr. 0,50 pr stk.).
Utgiver: Norske Elektricitetsverkers Förening.
Adresse: Kronprinsensgt. 19. Telefon 10 231 og 10 773.
Redaksjon: Overingeniør J. C. Holst og generalsekretær J. Sandberg.
Norrköpings Tidningars A.-B ;s Tryckeri. Norrköping 1930
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
