- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Förra delen /
53

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförhindrade luftvexling får man väl dervid tillskrifva ett betydligt inflytande<footnote>Darwin säger om dylika förhållanden: »de sjukdoms-anfall, som uppkomma af miasma, förefalla alltid högst obegripliga (mysterious). Så svårt är det att af ett lands utseende bedöma om det är sundt eller ej, att om en person skulle anmodas att nämna en inom tropikerne belägen helsosam trakt, skulle han uppgifvit denna» (Perus kustland). Han framställer flera exempel i denna väg. (Voyage and Adventure H. M. Ship Beagle, III. 446.)</footnote>. I de ofvannämnde magazinerne — barracas — uppläggas varor, som ej genast kunna skeppas, och magazins-föreståndaren är ofta kommissionär vid deras försäljning. Torra hudar måste emellanåt vädras och piskas, för att ej skadas af mal. Ull och tagel packas här, ty på landet finnas ej de för detta ändamål nödvändiga machiner. Talrika arbetare finna här sysselsättning. Såväl saladeros som barracas äro de flesta belägna nära den en half mil sydost om staden löpande ån Riachuelo <footnote>Är egentligen ej något namn, utan ett diminutivum af rio, flod; på engelska kartor ser man den kallad »River Chuelo.» </footnote>, i hvilken lastpråmar och mindre fartyg kunna uppgå för att afhemta varorna<footnote>Angående beloppet af utförde varor, se bilagorna vid slutet af boken.</footnote>. När man hör talas om den mängd kreatur, som i Plata-länderna slagtas, förefaller det som om man der förde ett utrotningskrig mot boskapen. Detta är lika litet fallet, som att de stora hjordarne sakna egare. I skogstrakterna händer det väl att kreatur löpa bort, utan att sedan kunna anträffas, och längst ut åt gränserna af Indianernes område inträffar detsamma, äfvensom då, under krigen, folk saknats att vakta hjordarna. Men egentligen vild boskap anträffas endast undantagsvis, och aldrig i de mera bebyggda delarna af landet, hvilket sednare uttryck ej får tagas i europeisk bemärkelse, utan så att menniskoboningar träffas inom några mil från hvarandra. Det ojemförligt största antalet kreatur har egare, hvars märke finnes inbrändt på hvarje djur, och är tillräckligt för reklamerandet ej blott af det lefvande djuret, utan äfven af dess hud, om det blifvit slagtadt. Har man till exempel köpt en stulen häst, så kan det hända att man midt på gatan får hästen sig fråntagen af dess rätta egare. Hjordarne vaktas noga att de ej få ströfva utom egendomens område, och för detta ändamål äro ryttare oupphörligt i rörelse. Hvarje af dem har sig tilldeladt ett visst antal, vi vilja minnas omkring tusen kreatur. Desse dela sig sjelfve i ett antal mindre flockar, dem väktaren igenkänner på något visst djur inom hvarje flock, som har något naturligt eller konstgjordt märke, och med hvilket ett kändt antal följer. En ökning eller minskning af ett enda märkes lätt. Litet emellanåt fösas såväl boskap som hästar in i en folla, för att vänjas vid denna operation,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:46 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free