- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, förra delan. /
249

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Segling till San Francisco och uppehåll därstädes; segling därifrån till Tahiti.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet låga eller farliga archipelagen, men af infödingarna kallas
Paamotu eller Paumotu, hvilket namn skall betyda Ömolnet. Dessa
öar äro ännu ej till antalet rätt säkert kände, och ehuru fleras läge
är väl bestämdt, återstår dock mångas att bestämma. Med undantag
af de sydostligaste, Mangareva eller Gambier-gruppen, äro alla af
korallbildning, och på flera saknas träd. Redan på 1600-talet besökte
Holländarne Lemaire och Schouten några af dem, och af förflutna och
detta seklets i vetenskapliga ärender stadde sjöfarande, hafva många
landat på en och annan af dem. En stor del af innevånarne är numera
kristen, och på Mangareva har sedan 1834 funnits en katholsk mission.
De enda handelsfartyg, som äfventyra sig inom denna med skäl farliga
kallade archipelag, äro mindre skonertar, som med infödingarnes biträde
idka perlfiske. För större fartyg finnas högst få ankarplatser, men
småskutor kunna ofta finna goda sådana inuti de laguner, hvilka mer
eller mindre fullständigt omslutas af korallrefven. Till åtskilliga laguner
finnes intet inlopp; båtar dragas då öfver land, för att i lagunen
användas vid fisket.

Det är ingen lätt sak att reda den förbistring som herrskar i
benämningarna på dessa öar. De förste upptäckarne funno sig
nödsakade att gifva dem för tillfället passande namn, den enda utväg som
erbjöd sig när intet meddelande med infödingarne var möjligt. Äfven
om de rätta namnen varit kända, hade de troligen ej ansetts tillfyllestgörande.
När nu lägena ej heller voro serdeles tillförlitligt bestämda
ansågs ofta en och samma ö af efterföljande sjöfarande, hvars longituder
stundom betydligt skiljde sig från de föregåendes, för flera olika,
som naturligtvis fingo sina egna namn. Af nationalstolthet ville
Engelsmän och Fransoser icke erkänna andra än de af deras upptäcktsseglare
gifna, och sednare hafva ett par Ryssar uttömt hela sitt lands
kalender för att uppleta outsägliga namn. Fransyska marinen tillkommer
hedern att på allvare beflitat sig om de rätta namnens finnande,
i synnerhet har d’Urville deri inlagt ej ringa förtjenst. Hans exempel
har följts af de fleste nyare resande, och man har nu tagit detta för
princip. Den ofvannämnde Malivi är på de flesta kartor benämnd
Lazareffs ö.

På de sex sista dagarne hade strömmen satt 100 mil (17 sv. m.)
åt V.N.V.

Tidigt om morgonen passerade Eugenie den norr om Tahiti
belägna låga ön Tetuaroa, som i anseende till mörkret ej kunde skönjas.
Vid solens uppgång tillkännagaf en på den klara himmelen sväfvande
enstaka molnstod, hvarest Stilla Hafvets drottning, det vidtberömda
Tahiti, hade sin plats, och kl. ½8 f. m. började dess konturer sticka
fram genom molnslöjan. Vinden blef nu helt svag och friskade ej förr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free