detta grund måste vara för sjöfarten är lätt insedt äfven af den som aldrig farit på sjön: under en mörk natt med något tjockt väder synas ej bränningarne mycket långt, och det kan vara omöjligt att i en hast bedöma at hvilkendera sidan man måste väja för att gå klar. Sedan vi passerat förbi denna farlighet, sattes kurs mellan det stora Dunkins-refvet och de låga korallomkransade Morilleu-Öarna, och middagstiden voro vi enligt beräkning utkomna ur Carolinernas vådliga och, såsom vi sett, ej särdeles väl bekanta archipelag; vi hade åter rent farvatten för oss ända till vår nästa bestämmelse, Guam<footnote>Skrifves äfven Guham, Guaham eller Guahan.</footnote>, den sydligaste af Ladronerne eller Marianerna. Under de sistförflutna två dagarna, d. 23 och 24 November, hade ingen ström förmärkts. Med frisk nordostlig vind, och alla klutar till, hvilka kunde göra någon nytta, nalkades vi hastigt Guam. Strömmen satte mellan d. 25 och 27 åt vestsydvest ungefär 15 mil (2 1/2 sv. m.) i dygnet, och i gryningen sistnämnda dag visade sig Guam hög och grön för våra blickar. Snart passerade vi kring de utanför öns södra udde belägna små, frodigt bevexta holmarna, och styrde upp under lä af ön, hvarest vi fingo kryssa ett par små slag för att ligga upp Umata redd, der vi kl. ¼10 ankrade på tretton famnars djup och sandbotten, med öns vestligaste udde i N. N. V. ½ V. och flaggstaken på vikens norra udde i O. t. N. Denna ankarplats kan, oaktadt alldeles öppen åt tre håll, anses fullkomligt säker under större delen af året, och skulle vinden, såsom stundom händer mellan Juli och November, komma hårdt blåsande från vest- eller nordkanten, möter ingen svårighet att gå till sjöss, om man blott i någorlunda tid är betänkt derpå. Man har föga känning af dyningen, och afståndet till landningsplatsen längst in i viken är helt kort. Freycinet har genom ett stort antal måndistanser bestämt Umata kyrkas longitud till 144° 40' O., och under d'Urvilles sednare expedition fanns det straxt derbredvid belägna så kallade palatsets vara 144° 40' 19". Våra kronometrar gåfvo 144° 38', och således kan ej rimligtvis riktigheten af de af oss inom Carolinska archipelagen gjorda bestämningar sättas i fråga, naturligtvis med förbiseende af de jemförelsevis föga betydande observationsfel, hvilka äro oskiljaktiga från hafshorizontens begagnande och öfriga störande omständigheter. Australiens uppblomstring måste snart åstadkomma en liflig handel deremellan och China. En noggrann kännedom om Carolinerna blir för den af högsta vigt, och vi hafve sett att åtskilligt återstår innan en sådan kan sägas vara vunnen. Hittills hafva franska sjöfarande varit nästan de ende som vändt sin