Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Canton och Hongkong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvaraf det vid denna tidpunkt var i största behof. De första
försändningarne gåfvo ej några lysande resultater, men snart blef varan
begärlig, oeh ett eller annat fartyg låg gemenligen vid Whampoa
sysselsatt med dess försäljande. Macao dref också handel dermed, men
1821 flyttade magazinsskeppen sig till Kumsingmun, som fortfar att
vara en af hufvudstationerna för opiismugglingen. Till denna tidpunkt
hade skeppningen ej något år öfverstigit 7000 lådor i rundt tal, men
1824 hade den redan stigit till 12,639, och 1834 till 21,785. Den
fortfor att stiga med stor hastighet, och kom 1838 till nära 40,000
lådor, värderade till tjugufem millioner piaster.
Till nuvarande århundrades början hade chinesiska styrelsen ej
fästat någon uppmärksamhet vid hela denna handel, hvars ingripande
framtida följder den väl ej kunde ana. År 1800 utkom dock förbud
mot såväl införsel som bruk af opium. Både säljare och köpare skulle
för öfverträdelse deraf straffas med prygel, black om halsen och flera
gradationer andra straff ända till lifvets förlust. Dylika förbud hafva
sedermera litet emellanåt blifvit kungjorda, och de deri stadgade straff
stundom tillämpade, men embetsmännens falhet och böjelse för den
förbudna njutningen har ständigt förvandlat författningen till en död
bokstaf. Oroad af den sig allt mera utbredande förstörelsen, sände
kejsar Taukwang[1] 1839 till Canton ett ombud, den beryktade Lin,
hvilken genom energiska åtgärder tvang de fremmande köpmännen att
utlemna allt opium de hade i sina magasiner eller ombord i på floden
liggande fartyg, och hela det 20,000 lådor stora förrådet blef i
närheten af staden offentligen förstördt. Englands representant i China,
kapiten Elliot, hade förklarat sig i sin regerings namn ansvarig för
den köpmännen härigenom tillfogade förlust, uppskattad till tolf
millioner piaster, och på grund deraf, och af att opiihandeln erhållit
uppmuntran och understöd från såväl Ostindiens styrelse som moderlandets,
petitionerade de lidande handelshusen Englands regering om utbekommande
af den lofvade skadeersättningen. Regeringen inlät sig i
underhandlingar derom med Chinas styrelse, men då man snart fann att
intet på denna väg kunde vinnas, förklarades kriget i början af 1840.
Dess utgång är allmänt känd. Freden slöts i Nanking den 23 Aug.
1842, men åtskilliga af de deri stadgade vilkor undergingo följande
året några jemkningar och förtydliganden. De hufvudsakliga vilkoren
voro Hongkongs afträdande, de fyra hamnarnes (Amoy, Fu-tchau-fu,
Ningpo och Shanghai) öppnande för handeln, frihet för Europeer att
bosätta sig i dessa städer och drifva handel med hvilka Chineser de
behagade. Opium erkändes fortfarande såsom kontraband, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
