Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Canton och Hongkong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsbyggden af rymmare från de kejserliga trupperna och kusten af
talrika röfvarflottor. För Engelsmännen sjelfva medförde deras visade
hofsamhet den fördelen att de af deras landsmän, som fallit i fiendens
händer, blefvo behandlade med mera mensklighet än som förr varit
fallet, och att tillförseln af matvaror oafbrutet fortfor. Gräsliga
grymheter hade flera gånger blifvit begångna på Engelsmän, hvilka genom
försåt blifvit tillfångatagne, och guvernören på Formosa lät halshugga
några der förolyckade handelsfartygs besättningar till ett
sammanräknadt antal af 197 personer.
Vid hofvet i Peking tvistade hela vintren freds- och krigspartiet,
men det sednare behöll öfvervigten. Dervarande ryska mission
underblåste ifrigt krigsbegäret med all den skicklighet i intriger, för
hvilken denna nation förvärfvat sig ryktbarhet. Om Chineserne segrat,
hade följderna för Europa blifvit oberäkneliga, och Ryssarne kanske
för någon tid fått monopolisera handeln med det himmelska riket.
Englands på temligen tvetydiga grunder började krig blef derigenom
den europeiska civilisationens sak, och utgången visade att dess
styrelse vid krigets utförande varit lifvad af en bättre anda än den blott
nationela egennyttans. Den förkastliga opiihandeln var den synbara,
den omedelbara orsaken, men andra af bättre halt gjorde sig under
krigets lopp gällande. Den nationela chinesiska egenkärleken och
sjelfbeundran måste brytas, och England blef tuktomästaren. De
nationer, som begagna sig och draga fördel af de af brittiska
folket dem tillkämpade fördelar, må ej för bittert klandra den visserligen
från moralisk synpunkt ej mycket prisvärda anledningen.
Bland de af Engelsmännen under krigets lopp tagna officiella
papper förekomma ett par, som innehålla förslag till anfallsföretag
mot sjelfva Brittiska Öarna. En plan var att med en ansenlig styrka
öfver Ryssland anrycka mot det närgränsande England, en annan
att med en mägtig flotta anfalla dess ostindiska besittningar.
Guvernörerne i kustprovinserna erhöllo för detta sednare ändamål befallning
att bygga linieskepp, liknande de främmande barbarernas. Naturligtvis
voro de ej i stånd att efterkomma en sådan befallning, och en
och annan af dem hjelpte sig ur förlägenheten genom den vid dylika
tillfällen i China vanliga utvägen, sjelfmord. Sjöfarten var genom ett
kejserligt edikt hämmad, inga skatter och tullar inflöto, och i stället
för att aflemna behållna inkomster, reqvirerade kustprovinsernas
guvernörer från skattkammaren i Peking penningar för krigsutrustningarna.
Omkring trettio millioner tael silfver (160 mill. R:dr R:gs) skola
blifvit utlemnade för detta ändamål, men en betydlig del deraf
stadnat i mandarinernas fickor. Svårigheter hopade sig från alla håll,
laglösheten och osäkerheten till lif och egendom tilltogo. Från alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>