- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
116

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Canton och Hongkong.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försökt bemägtiga sig fartygen för att på annat ställe sälja dem. Vi
hafva hört omtalas två sådana, hvaraf vi påminna oss detaljerna vid
det ena. Fartyget var amerikanskt. Under det besättningen åt
middag, rusade en hop Chineser på stewarden, som i kabyssen var
sysselsatt med bordsknifvars skurning. Han blef genast nedstucken, och
beväpnade med knifvarna anföllo bofvarne de få på däck varande af
besättningen, hvilka öfvermannades innan de öfriga hunno till hjelp.
Emedlertid hade kapitenen, som skyndat ut ur däcks-kajutan, lyckats
att, ehuru illa sårad, åter nå denna fristad och stänga dess dörr.
Biträdd af en matros och en kanak från Honolulu, underhöll han från
fönstren en så liflig musköteld, att Chineserna hals öfver hufvud
skyndade ned i rummet. Luckorna pålades och fastspikades, och fartyget
vände om till Amoy, som det lemnat blott ett par dagar förut. Det
gjorde sig här af med sin vådliga last, och upphofsmännen till våldet,
hvari endast en del af sällskapet deltagit, öfverlemnades till
bestraffning åt de inhemska myndigheterna.

Tiden nalkas att lemna China, och vi måste dessförinnan våga
ett omdöme om nationen, ofullkomligt och osäkert som det måste vara.
Man har i allmänhet i Europa öfver en bank ansett Chineserna som
etora skälmar, och de hafva i sin ordning ej haft några smickrande
begrepp om oss. Detta förhållande synes oss hafva hufvudsakligen
hvilat på lätt förklarliga missförstånd mellan de båda folken, hvars så
olika seder och tankegång ömsesidigt ej kunnat uppfattas. Europeerne
hafva, tills för kort tid sedan, såsom profkarta på Chineserna haft just
den sämsta delen af dem, Cantons befolkning, och de under tidernas
lopp i hongerna residerande köpmän hafva kanske ej alltid varit egnade
att gifva något högt begrepp om fremlingar. Vårt svenska faktori
torde i denna väg just ej vara att skryta med, det efterlemnade ej
obetydliga skulder. Fulla och gräliga matroser hafva ofta nog på
Cantons gator tillställt slagsmål och oväsen, och man må ej förundra
sig att dess befolkning, likasom andra menniskor, dragit förhastade
slutsatser. De sednare årens händelser hafva bragt de båda folken — vi
kalla Européer och Amerikanare här ett folk — i närmare beröring,
och denna har framkallat blidare omdömen å båda sidor. Det kan
väl ej förnekas att sinne för svek och intriger ligger djupt rotad hos
Chinesen, kanske just till följe af hans i allmänhet fredliga natur.
Han vill freden till hvilket pris som helst och ljuger hellre än han
strider. Men att oärlighet i handel och vandel skulle vara något
utmärkande karaktersdrag hos honom, är väl ej så alldeles gifvet. Herr
Liljevalch uppgifver uttryckligen att ofantliga affärer i China uppgöras
på god tro; sådant tyckes bevisa motsatsen. Vi hafva hört en i
Canton länge bosatt köpman säga att man vid uppgörandet af en affär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free