Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Segling till Manilla och uppehåll därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de obehagliga, flottiga Chineserna äro ej alldeles så talrika. Den
vidsträckta stadens Öfriga gator, torg och kyrkor erbjuda föga
anmärkningsvärdt, förete liten eller ingen omvexling. Planutstakningen liknar
den i spansk-amerikanska städerna vanliga, dock med åtskilliga
afvikelser från den fullkomliga regelbundenheten. Husen hafva ock, till
följe af klimatet, fått en betydligt olika konstruktion, ehuru deras
planritning är någorlunda densamma. De platta taken förekomma här
endast undantagsvis, på äldre byggnader. Bottenvåningen begagnas till
kök och uthus, och den öfre omgifves på husets utsida af ett galleri, till
hvilket en mängd öppningar leda från rummen. Några egentliga fönster
finnas ej, utan är galleriet utåt sin hela längd försedt med skjutluckor,
så att man kan få fönster hvar man behagar. Äro alla dessa luckor
tillskjutna, insläppes en nödtorftig dager genom i dem anbragta
tunnskrapade skal af perlmusslor. Denna anordning är ganska tjenlig för
att hålla rummen svala, och man lemnar luckorna öppna på den sida,
hvarifrån vinden blåser. Hus med flera våningar förekomma knappast,
åtminstone kunna vi ej påminna oss hafva sett något sådant.
Passerande öfver den ofvannämnda bron ser man uppåt floden en
för ett par år sedan uppförd hängbro af jern, och på stranden ett
stycke nedåt en ännu ej fulländad minnesvård öfver Magalhaens,
hvarpå finnes under en jordglob skrifvet: ”Primus me circumdedit”.
Utkommen genom vakthuset vid brons ända, har man till höger gamla
Manila, omslutet af fästningsverk, hvilkas skapnad och skick bära vittne
om deras ålder. Det oaktadt tyckas de ganska starka, och deras lätta
intagande af Engelsmännen under Sir William Draper torde väl
hufvudsakligen få tillskrifvas de försvarandes svaghet eller oförmåga.
Ingen fremling får vara bosatt inom befästningarna, och under natten
stängas alltid portarna, så att ingen får passera ut eller in.
Inkommen genom porthvalfven befinner man sig likasom i en helt annan
verld än den man nyss lemnat i Binondo. Man tycker sig verkligen
andas medeltidens luft. Försvunna äro bodar och Chineser, buller och
stoj, endast någon munk eller embetsman vandrar med allvarsam
uppsyn utåt de öde gatorna, eller ser man ett par mörka ögon framblixtra
från något nästan tillslutet galleri. Många resande hafva framställt
denna ödslighet såsom en obehaglig, ja hemsk kontrast mot lifvet och
rörligheten i Binondo. Sådant beror dels af tycke och smak i
allmänhet, dels af sinnesstämningen för ögonblicket. Utan att vilja påstå
att ej gamla Manila snart nog skulle blifva en något ledsam vistelseort,
verkade intrycket deraf på oss snarare angenämt än obehagligt.
Dess lugna och allvarliga karakter skänkte en hvila åt sinnet, som
snart tröttas af det buller och stoj man lemnat, i hvilket outsägligt
vidriga Chineser ingå såsom hufvudbeståndsdel. Den ena efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
