Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Segling till Manilla och uppehåll därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beläget under ett sådant luftstreck och till följe af sin
topografiska beskaffenhet väl vattnadt, måste Luzon vara bland de
fruktbaraste länder på jorden. Vi hafva redan sett att man ej behöfver
färdas långt, för att blifva derom ögonskenligen öfvertygad. Utom en
hel hop saker till omedelbar förbrukning, framalstrar ön ris, socker,
tobak, bomull, indigo och andra färgstofter, förträffligt kaffe och
ofantliga qvantiteter tobak, hvars odling är ett monopolium för regeringen,
som dervid skall använda 20,000 arbetare, förutom några tusen
qvinnor af alla åldrar, hvilka arbeta i cigarr-fabrikerna.
Tobaksmonopolet inbringar staten öfver två millioner piaster. Kakao har blifvit
planteradt och lemnar en vara, som ej eftergifver den från Guayaquil.
Skogarne lemna förträffligt byggnadsvirke af flera slag. De stora
båtar, man ser uthuggna ur en stam, och de alnsbreda, tjugu till
trettio alnar långa golfplankor, man understundom träffar i husen,
utvisa att träd af ovanlig storlek finnas att tillgå; man finner till och
med tillräckligt svåra för att, lemna hela master till en femtio kanons
fregatt [1]. Den så kallade Manila-hampan är en ej oväsendtlig
export-artikel. Den erhålles af en art bananaspalm (på spanska kallad
abaca) och skeppas dels rå, dels slagen till tågvirke, som utmärker sig
genom sin smidighet och lätthet. Det mesta af denna vara går till
Förenta Staterna. Af här etablerade utländska handelshus äro de
engelska och de amerikanska mest betydande och kunna sägas
beherrska marknaden. Styrelsen säges hafva gynnat de amerikanska,
under det den af politiska skäl med misstroende betraktat
Engelsmännen. Under nuvarande förhållanden tyckes dock detta ej böra
fortfara. Landets varor uppköpas gemenligen från producenterna af
spanska eller mestiz-handelsmän, hvilka afyttra dem till exportörerna.
De utländska husen befatta sig ej heller med någon försäljning i detalj,
utan går denna äfven genom infödingar. Af besökande fartyg äro de
engelska talrikast, eller nära hälften af hela antalet, hvari äfven
spanska fartyg (kustfarare oberäknade) ingå. För svenska fartyg kan
endast undantagsvis frakt påräknas, och någon laddning af svenska
produkter kan ej gerna vinna någon afsättning. Af jern förbrukas ej
några betydliga qvantiteter, och det mesta deraf kommer från
England; dock har svenskt jern alltid en säker efterfrågan, fast till ringa
belopp, och vi hafva i ett lager i Manila med förnöjelse sett de
fosterländska bruksstämplarne. Hufvudsakliga importen är
manufaktur- och fabriksvaror, och såsom på de flesta andra ställen, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
