all gröda och de flesta fruktträd , kullkastade i Port Louis en kyrka och öfver trehundra hus, och dref trettiotvå i hamnen liggande fartyg på land. De båda af 1818 (i Mars) och 1819 (i Jan.) gjorde äfven högst betydlig skada. Vi måste nu öfvergifva detta ämne, och anföra blott att de egentliga eqvatorial-trakterne äro befriade från hemsökelser af orkaner, hvilka deremot sträcka sina verkningar långt utom tropikerna, inom hvilka de uppstå och utveckla sig, så att en och annan, efter att hafva färdats öfver Atlantiska Hafvet, låter känna sig på Europas kuster, stundom på ett ganska obehagligt sätt, såsom t. ex. d. 21 December 1821. Såväl Mauritius som Bourbon upptäcktes i början af 1500-talet af Portugisen Pedro de Mascarenhas, som gaf den förra namnet Cerone och benämnde den sednare efter sig sjelf. Båda voro obebodda. Portugiserne besökte sedermera flera gånger dessa öar, i synnerhet Mauritius, hvars hamnar äro bättre än Bourbons, och ditsläppte getter och rådjur, markattor och svin. Mot slutet af århundradet besöktes ön af en holländsk eskader, hvars befälhafvare gaf den det namn den nu bär<footnote>Efter Mauritz af Oranien.</footnote>. Någon kolonisering företogs dock ej förr än mot medlet af 1600-talet, och den blef af föga varaktighet. Guvernören hade från de franska nybyggena på Madagaskar köpt en hop slafvar af båda könen, men desse lupo till skogs, och oroade sedermera beständigt nybyggarna. Efter ett nytt försök att draga någon fördel af ön, afträdde holländska ostindiska kompaniet den 1715 åt det franska, som redan sedan 1664 innehade hela Bourbon. Den fick nu namnet Isle de France. Allt fortfor i ett bedröfligt skick till 1734, då kolonien under Mahé de la Bourdonnais' kraftiga och kloka styrelse började uppblomstra. Sockerröret, dess nuvarande rikedom, infördes af honom, och nästan alla allmänna anläggningar datera sig från hans förvaltningstid, under hvilken äfven kolonien befriades från en af sina värsta plågoris, skogsnegrerna eller de så kallade marronerna <footnote>Denna benämning på till skogs lupna negrer är allmän i Vestindien.</footnote>. För alla sina tjenster belönades den äfven som krigare utmärkte mannen med tre års fängelse i Bastillen och derpå följande glömska och fattigdom. Frankrikes ostindiska kompani har på samma sätt handterat de flesta af sina utmärktaste embetsmän, hvaribland vi må nämna Lally, som fick sluta på stupstocken. Det är således ej underligt att det ej blef långlifvadt; 1767 öfvertogos dess besittningar helt och hållet af staten. Nuvarande guvernören på Mauritius, Mr. Higginson, har nyligen ställt sig i spetsen för en subskription för uppresandet af en staty af Labourdonnais.