Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Hemresa från Goda Hopps-Udden och Afrustning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan intet, ty allt sådant förvaras i marin-departementets byrå i
Paris.
Cherbourg är en i öfrigt temligen obetydlig stad, med föga handel
och rörelse, men drager dock en ej ringa förtjenst af de många
engelka lustjagter, som komma hit för att för sina sommarresor förse
sig med viner och andra franska läckerheter. Också ser man engelskt
guldmynt öfverallt i sväng. Några af stadens gator äro ganska snygga
och vackra, och utomkring finnas skuggande alléer, som erbjuda
angenäma promenader. Kyrkan, i göthisk stil, förtjenar anmärkas. Den
innehåller några medelmåttiga nya taflor, hvars temligen skärande
färgor behöfva åldras för att blifva litet harmoniska. Predikstolen är
deremot utmärkt vacker, och prydd med i valnötträd och ek omsorgsfullt
utförda rika sniderier i renaissance-stil. På rådhuset finnes ett
litet staden tillhörigt galleri, hvaruti flera taflor af mycken förtjenst
finnas. Rummet upplyses från taket, och vi hade ej väntat att i en
liten provinsstad i Frankrike finna så mycket af värde och så väl
uppstäldt.
Det kringliggande landet är bördigt och väl odladt, det är
Frankrikes på ladugårds- och jordbruks-produkter rikaste provins.
Befolkningens utseende röjer välmåga och förmögenhet, men när man kommer
från England, kan man ej undgå att anmärka den relativt dåliga
beskaffenheten af dragare, åkdon och redskap, hvilka ingalunda
öfverträffa dem bland Sveriges allmoge brukliga, ehuru hästarne äro af en
vida större ras. I folkets utseende och tycken röjer sig omisskänneligt
den nordiska härkomsten, man var frestad att tilltala de rödkindade,
blåögade, gladlynta bondflickorna på svenska; endast den besynnerliga
hufvudbonaden med sina stora, hvita vingar påminde om något
fremmande.
Den sista aftonen i Cherbourg tillbragtes på en munter tillställning,
dit de franske sjöofficerarne inbjudit Eugenies befäl och civile.
De flesta af i staden förlagde officerare af franska arméen voro äfven
närvarande. Skålar druckos för de båda rikenas regenter, för fransyska
och svenska flottans välgång, och man begaf sig ombord för att en
timme sednare gå till segels. Strax innan midnatten gled Eugenie
sakta ut ur hamnen, för att nästa gång fälla sitt ankare i
fosterländsk hamn.
Vinden var hela d. 17 Juni god, men ej nog frisk att föra oss
med någon fart framåt. På qvällen tjocknade det, och vi förblefvo
insvepta i dimma till frampå morgonen d. 18, då vi vid afklarnandefr
fingo Dungeness fyr i sigte. Brisen friskade nu; kl. 9 f. m. hade vi
redan passerat Dover, middagstiden befunno vi oss tvärs för North
Foreland, tre timmar sednare hade vi Galoppers fyrskepp akterut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
