Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Hemresa från Goda Hopps-Udden och Afrustning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och voro således qvitt alla farligheter. Vinden drog sig nu på ostlig,
och då vi om morgonen d. 21 fingo jutska kusten i sigte, blåste
den friskt från nordost, rätt emot vår kurs genom Skagerrack. Vi
kryssade hela dagen med alla möjliga segel till, och hade fram emot
midnatt slagit oss upp till Hanstholmen. Frampå eftermiddagen d.
22 drog sig vinden på nord, men då vi kl. 10 e. m. fått sigte af
Skagen, stillnade det alldeles ut, och vi förblefvo större delen af
midsommarsaftonen liggande i stiltje i det skönaste väder. I
solnedgången uppsprang en liten vestlig bris, och man dröjde ej att få
läseglen satta. Vid midsommardagens inbrott passerades Skagen, och kl.
½4 f. m. började Vinga fyrtorn och den kringliggande fosterländska
kusten skymta fram genom den gråa morgondimman. En bål brylå
hölls i gunrummet i beredskap till firande af detta högtidliga tillfälle.
Brisen friskade hastigt, kl. 6 f. m. kom lots från Vinga ombord, och
halfannan timme senare fällde Eugenie sitt ankare vid Elfsborgs
fästning, på några dagar när ett år och nio månader efter det hon lemnat
svensk hamn.
De få dagar vi förblefvo liggande vid Elfsborg tillbragtes i
lustbarheter och gästabud, hvartill åtskilliga af Götheborgs innevånare
gästfritt inbjödo oss. Fregatten besöktes dagligen af hela ångbåtslaster
menniskor, ett tecken att dess resa väckt ett allmänt spridt intresse.
Vid afseglingen gynnades Eugenie åter af den lycka, som städse
åtföljt henne under resan. Vinden var föregående qvällen, d. 28, rak
vestlig och hårdt blåsande, så att ingen möjlighet fanns att komma
ut genom det trånga farvattnet mellan Elfsborg och Hakefjorden, ty
ångfartyget Götha Elf var för svagt att draga fregatten ut mot vinden,
och någon båt af starkare kraft fanns ej att tillgå. Det låg emedlertid
akter om fregatten klart att vid första lämpliga ögonblick taga fast.
Ett par timmar efter midnatt stillnade plötsligt den förut hårda blåsten,
och tillfället togs genast i akt. Knappt hade också fregatten, bogserad
af Götha Elf, hunnit förbi Gefre-skären ut på Hakefjorden, förrän
vinden åter friskade så pass att ångbåten ej längre förmådde bogsera,
men vi hade nu rum att kryssa, och ett par timmar derefter afgick
lotsen vid Vinga. Vinden blåste i sjön rätt stick i staf, och vi sträckte
för babords halsar vestvart till sjös till kl. 10 f. m., då vinden tvärt
drog sig på sydvest, och tillät oss att ligga kurs an utföre Kattegatt.
På eftermiddagen kom han frisk med dugtiga regnbyar, och fram
emot qvällen voro vi ända nere vid Hallands Väderö, den vi dock ej
kunde ligga öfver, utan fingo tillbringa natten under kryssning i
öppningen af Kulla-viken. Kullen passerades på morgonen d. 30, och
strax derefter erhöllo vi lots från Helsingör, hvilken dock i anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
