Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
blef intet vidare sagdt än att detta skulle ske så snart ett
statslån behöfde uptagas. Frågan var nu blott huru snart
eller sent ett sådant behof kunde upstå.
d) Provinsialständerna. Efter denna tid förflöto
ytterligare trenne år, något statslån lärer väl icke blifvit uptaget,
men någon riksständerförsamling blef icke heller inrättad.
Deremot utkom nu d. 5 juni 1823 en förordning om
inrättningen af Brovinsialständer.
Sådana funnos förut, åtminstone i vissa provinser, men
deras praktiska betydelse var mycket ringa, den nya
förordningen afsåg att upkalla de gamla inrättningarne till
nytt lif och låta organisationen jämkas efter den nyare
tidens behof. Här blef således icke någon aldeles ny
inrättning gjord, men ett steg blef dock taget på vägen till en
representativ författning.
Särdeles stort och afgörande var detta steget icke. De
nydanade ständerförsamlingarne blefvo alls icke bildade efter
den nyare konstitutionella statsrättens vanliga grundsatser,
genom samfäldta folkval, de blefvo i egentligaste mening
ständerförsamlingar, bestående af representanter för vissa
stånd ocli klasser, valde, såsom det i Sverige kallas, genom
ståndsval eller klassval1). Ocli deras magt ocli beslutande
rätt blef temligen snäft begränsad, deras befattning sträckte
sig knappt längre än till att gifva betänkanden rörande
lagförslag, som af regeringen blefvo dem förelagda, samt att
petitionsvis frambära önskningar och besvär. De utgjorde
livad man kallar rådgifvande ständer, blott i provinsernas
kommunala angelägenheter synes deras beslutande rätt varit
något mera vidsträckt, men dock med förbehåll af
regeringens veto. Och slutligen var hela inrättningen provinsiell.
Det som genom denna inrättning blef gjordt var att i
hvarje provins fans en församling, som egde att vara organ
för provinsens önskningar ocli behof. Men den allmänna
riksständerförsamlingen stod ännu alltid i ett obestämdt
fjerran. Att sådana provinsiella ständerförsamlingar funnos
var likväl ingen ovigtig sak och en lös antydning om en
allmän representativ författning blef äfven denna gången
gifven. Det hette i förordningen om provinsialständerna att
1) Rönne: 1. c. T. I, p. 550 o. f.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
