Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
konungen förbehöll sig att framdeles bestämma när en
församling af allmänna landständer kunde befinnas erforderlig
och huru den samma då skulle framgå ur
provinsialstän-derna. Således blef så mycket bekant att när de allmänna
landtständernas tid en gång vore kommen skulle deras
organisation utvecklas ur provinsialständerna. Meningen måste
varit att om en gång en allmän representation kom till stånd,
skulle den samma grundas på stånds- eller klassval.
Sjutton år förflöto från provinsialständerförfattningens
införande till dess att kon. Fredrik Wilhelm III med döden
afgick (1840). Regentombytet föranledde kanske ej större
förhoppningar om någon vidare utveckling af
författningsfrågan, men gaf dock anledning att låta önskningarne yttras
med ökad liflighet. Ständerne i provinsen Preussen
framträdde med en påminnelse om förordningen af d. 22 maj
1815 och det löfte, som deruti innehölls. Men
framställningen bemöttes först med ett undvikande och snart derefter med
ett afgjordt nekande svar. Den nye kon. Fredrik Wilhelm IV
följde samma handlingsätt som hans fader hade iakttagit, att
se tiden an, lemna den representativa riksförfattningen ogjord
och låta bero vid provinsialständerinrättningen.
e) Ständer-Utskott. Men åt denna stiftelse blef en ny
utveckling gifven under formen af s. k. ständer-utskott.
Regeringen lät de särskildta provinsialständerna yttra sig
rörande en sådan inrättning (1841) och sedan ständerne i
hufvudsaken instämt i regeringens framlagda lagförslag blefvo
förordningar utfärdade för de särskildta provinserna (1842)
om s. k. ständer-utskott. Betydelsen af denna inrättning
var att ur de särskildta ständerförsamlingarne skulle väljas
utskott med hvilka regeringen egde att öfverlägga rörande
sådana saker, som varit föremål för en större olikhet i
meningar mellan de särskildta ständerförsamlingarne.
Meningen var således icke att sätta utskotten i de fullständiga
ständerförsamlingarnes ställe, men att genom dessa utskott
bereda en sammanjämkning mellan olika meningar. Och
likaså förbehöll sig regeringen att af ständerutskotten
inhemta betänkanden rörande nya frågor, som kunde upstå
vid behandlingen af saker, hvilka redan förevarit hos
provinsialständerna, såsom ock att rådfråga utskotten angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
