Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
att utgången måste bero på borgerligt krig mellan
kejserliga regeringen och det revolutionära partiet. Och dermed
var revolutionens öde afgjordt. Ty dess krigsmagt var svag
mot den kejserliga. Det fogade sig så att två särskildta
armeer funnos till regeringens tjenst, den ena under furst
Windisch-Grätz, som redan hade undertryckt revolutionen i
Böhmen, den andra under Banen (Ståthållaren) i Kroatien,
som var regeringens man mot upresningen i Ungern. Banen
Jellacliich stod under vapen mot Ungrarne, men då nu den
närmaste ocli mäst tvingande omsorgen måste vara att
betvinga upresningen i Wien blef Ungern lemnadt på sidan och
Jellacliich med Kroaterne anryckte mot Wien från ett håll
medan Windisch-Grätz nalkades från ett annat, hvaremot
den ungerska riksdagen, som hade gemensam sak med de
uproriske i Wien, ej var i tillfälle att räcka dem något
verksamt bistånd. Slutet blef att furst Windisch-Grätz eröfrade
Wien (d. 31 okt.) och med denna tilldragelse var
revolutionen i Österrikes tyska länder undertryckt.
d) Riksdagen i Kremsier ocli den oJctrojerade grundlagen
d. 4 mars 1849. Från denna tid begynner reaktionen. Dess
öfvervigt visar sig i den konstituerande riksdagens flyttning
från Wien till staden Kremsier (i Mähren). Den
konstituerande riksdagen hade under den sista tiden efter uproret
d. 6 okt. helt och hållet hängifvit sig åt revolutionens tjènst
men befann sig nu i den kejserliga regeringens våld. Det
handlingsätt regeringen iakttog var det samma, som kort
derefter följdes i Preussen, att bortflytta riksdagen från den
oroliga hufvudstaden till en provinsstad. En sådan
befallning var utfärdad redan några dagar före Wiens eröfring
(d. 25 okt.) och verkstäldes nu, hvarefter förhandlingarne
fortsattes i Kremsier. Församlingen erkände visserligen icke
regeringens rätt att förlägga dess sammankomster från ort
till annan, men fogade sig dock derefter. Men reaktionens
magt var nu så långt kommen, att regeringen kände sig
tillräckligt stark att följa den preussiska regeringens
exempel och göra sig qvitt hela riksförsamlingen. Kiksdagen i
Kremsier förklarades uplöst (d. 7 mars) och på samma gång
utfärdades en oktrojerad grundlag för hela den österrikiska
ländermassan således äfven för de ungerska och italienska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
