Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•470
Det närmaste målet för Italien måste nu vara att
öfvertala franske kejsaren att draga bort sina trupper från
Rom, men påfvens enda hopp var att dessa trupper skulle
stadna qvar.
Må hända dock att påfven skulle kunnat motse
ankomsten af andre beskyddare i fall Fransoserne försvunno. Att
beskydda den helige fadren var ju hela den katholska
kristenhetens dyraste pligt, två katholska magter funnos,
Österrike och Spanien, som gåfvo till känna sin önskan att förena
sina vapen med Frankrikes för den heliga stolens säkerhet, men
Frankrike gaf blott undvikande svar. Det blifver ganska
tydligt när man läser den diplomatiska -skriftväxlingen, att
franske kejsaren lade vigt derpå att de franska vapnen
skulle vara de, som beskyddade den heliga stolen. Det
gälde för kejsar Napoleon att för all verlden visa och i
synnerhet för de katholska folken, att hans magt var den, på
hvilken bland jordens magter den heliga stolen skulle bygga
sin säkerhet. Och allt sedan han räckte sin hand åt Italien
mot Österrike’ år 1859 synes han velat betrakta sig såsom
en slags Försyn öfver Italien. Ur hans rådslag skulle
Italien mottaga sitt ödes bud.
Nu hade likväl Italien tagit sig frihet att göra sina
öden på egen hand och på helt annat sätt än franske
kejsaren hade föreskrifvit. Han hade sagt att Italien skulle
bilda ett statsförbund, men Italien gjorde på helt annat
sätt, fördref furstarne, som skulle blifvit medlemmar i
statsförbundet, och gjorde sitt land till en enda stat med
undantag blott af de stycken, som franske kejsaren hade bestämdt
förhindrat Italien att med det öfriga förena — Venetien
och Rom.
Och denna Italiens olydnad hade franske kejsaren låtit
passera. Han hade väl förkunnat sitt stora missnöje, men
han hade icke låtit sina trupper draga svärdet till de
italienske furstarnes försvar, ja han hade icke en gång låtit
dessa trupper förhindra Itaiienarena att öfvervinna påfvens
krigsmagt och Romagna, Umbrien, Markerna att falla bort
från kyrkostaten. Allt detta tålde franske kejsaren, men
mera än detta ville ban icke tåla, icke att påfven
beröfva-(les återstoden at sin verldsliga magt, icke att konungariket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
