- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
512

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•512

kiet mycket betänkelig, Ryssland egde en fördragsmässigt
erkänd rättighet att vara medlare mellan Sultanen och hans
egne undersåtar och för dem funnos vissa fri- och
rättigheter stadgade och beskrifna i ett fördrag mellan Ryssland
och Turkiet. Hvarje part, som ingår ett fördrag, eger att
fordra det fördraget skall af den andra parten iakttagas,
Ryssland var således berättigadt att bevaka furstendömenas
rätt mot turkiska regeringen. Turkiet befann sig i den
högst betänkliga ställning, som upkommer då en stat liar
en del af sin inre statsrätt garanterad af främmande magt.
Turkiske Sultanen egde icke att regera fritt i sitt eget land.
Om ett missnöje upstod, om ett klagomål fans i Moldau
eller Wallachiet egde de missnöjde att vända sig till ryske
ministern i Constantinopel, till en främmande magt mot sin
egen regering. Hvarje sådant tillfälle kunde Ryssland
begagna för sina interessen, men Turkiet egde icke att
bortvisa bemedlingen.

Detta var sakens ena sida. Den andra var att det
ryska beskyddet var i hög grad behöfligt för Moldaus och
Wallachiets kristna befolkning. Den ryska politiken var
kristna religionens och den europeiska civilisationens
beskyddare mot muhamedanismen ocli barbariet.

Går man längre fram i tiden till det fredsfördrag, som
afslutades i Moldaus hufvudstad Jassy år 1792, finner man
att det ryska beskyddet icke liade varit overksamt. Tvänne
fördrag åberopas af senare datum än freden i
Kutschouc-Kainardgi, hvilka fördrag jämte det nämnda fredsfördraget
nu stadfästades då Ryssland nu åter igen hade eröfrat, men
återgaf Moldau’).

Freden i Bucharest år 1812 medförde blott den
förändring att Ryssland behöll en del af det eröfrade landet,
nämlifm provinsen Bessarabien. För Moldau och
Wallachiet b.adfästades de gällande fördragen2).

Går man vidare till fördraget i Ackerman år 1820, som
skulle vara en förklaring öfver freden i Bucharest, så finnes
der ett särdeles märkeligt innehåll rörande Moldau och Wal-

1) Art. 4 i fredsfördraget hos Ghillany, l. c. T. II, p. 266.

2) Art. 4 och 5 hos Ghillany, l. c. T. II, p. 272—273.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free