Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
var omkullstörtad. Den regerande konungen styrde och
förvaltade riket genom en honom underordnad byråkrati af
embetsmän. Deremot blef den gamla ståndskilnaden
qvarstående. Envåldskonungen tillät adeln behålla sin
privilegierade ställning i förhållande till andra stånd och gaf till
och med en ny utveckling åt adelns privilegier genom
inrättningen af grefskap och baronier (1671). Med grefve- och
baronvärdigheten, som infördes, följde nämligen besittningen
af ärftliga län, som förenades med betydliga förmåner,
skattefriheter och en viss förvaltande myndighet. I
öfverensstämmelse härmed blef också bondeståndets öfriga ställning
( Yorneäskabet) bibehållen.
I detta skick förblef Danmarks statsrätt intill början
af 1700-talet, men efter den tiden begynner en i visst mått
förändrad utveckling, väl icke så som skulle enväldet
underkasta sig någon inskränkning, detta skedde visst icke, men
vornedskabet uphäfdes år 1702. Förändringen blef
visserligen snart nog fruktlös när i stället det s. k. stavnsbaandet
infördes (1731). Med detta namn förstås en bönderne ålagd
förbindelse att, ej lemna det gods, der de voro underlydande.
Första anledningen var att godsegaren var ålagd att upställa
soldater vid utskrifning till krigstjenst och för att denna
skyldighet må kunna upfyllas blefvo de, bland hvilka soldaterne
skulle utskrifvas, ålagde att ej aflägsna sig från godset. På
detta sätt upkom nu en ny art lifegenskap, men omsider
blef äfven detta s. k. stavnsbaand afskaffadt ocli dermed
blef danska bonden fri, hvilket skedde år 1788 och den
regent, som utförde förändringen, var kon. Fredrik VI, som
på den tiden såsom kronprins förde regeringen i sin faders
ställe, hvilken var genom sinnessvaghet oförmögen att
regera. — För öfrigt blefvo adelns privilegier i nyare tid på
åtskilligt sätt kringskurna, så att när den demokratiska
statsförändringen timade 1848—49 hade adeln ej mycket af
privilegierad rätt att förlora.
c) Frovinsialständerna utgjorde en ny inrättning,
hvarigenom en öfvergång bereddes till representativ författning.
Inrättningen gjordes at kon. Fredrik VI genom en
förordning år 1831, som närmare bestämdes genom en ny
förordning år 1834, hvarefter verkställningen följde. Ständerför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
