Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kratiska möten, liknande herredagarne i Sverige, ocli ett
norskt Riksråd fans äfven, men ur dessa inrättningar
utvecklade sig icke icke någon för alla kommande tider
beståndande organisation, ehuruväl Riksrådet ännu fortfor att
finnas och riksmöten höllos ännu under Kalmarunionens tid ]).
B) Norge under föreningen med Danmark 1536—1814.
Norges förening med Danmark grundlades genom
Kalmarunionen (1397), men denna förening var dock en helt annan
än den som förband Norge med Danmark efter år 1536.
Kalmarunionens grundsats var att hvart och ett af de tre
rikena skulle vara ett eget sjelfständigt rike och unionen
således ett statsförbund. Sedan Sverige lösryckt sig belt
och hållet ur unionen fortfor föreningen mellan Norge och
Danmark på samma sätt som förut till år 1536, men från
denna tidpunkt blifver förhållandet förändradt. Norge ocli
Danmark efter år 1536 utgjorde icke egentligen ett
statsförbund, men snarare en helstat, hvilket förhållande likväl
icke uteslöt vissa provinsiella olikheter i de båda ländernas
samhällsförfattningar. Sjelfva förändringen år 1536 gjordes
icke genom något ömsesidigt fördrag, men kan snarare kallas
en inkräktning af Danmark, hvarefter Norge fogade sig.
Danska riksdagen införde en punkt i kon. Christian III:s
handfästning (1536) att Norge skulle »vara och förblifva
under Danmarks krona likasom de öfriga landskapen,
Jylland (Jutland), Fyen, Sjælland (Seeland) eller Skåne» ocli
icke vara ett konungarike för sig sjelf. Det hörer till
Norges historia att förklara, hvadan det kom att Norge
underkastade sig ett sådant danska riksdagens beslut. I sjelfva
verket blef dock beslutet aldrig fullständigt utfördt. Ty Norge
fortfor att kallas ett eget rikè och behöll sin egen lag och
hela sitt gamla samhällskick. Mön konungen i Danmark
var Norges konung, landet regerades från Köpenhamn och
båda länderna utgjorde en gemensam stat. Derföre blef
också den danska statsförfattningens förändring år 1660
gällande äfven för Norge. Den kungliga envåldsmagten med
kongeloven till grundlag bestämde Norges statskick efter
1) Jfr. .Aschehoug: Statsförfattningen i Norge og Danmark indtil
1814. p. 57, 134, 137, 230, 319, 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
