Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byström, Johan Niklas - Böcklin, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och den djupare begrundningen voro icke
hans sak. Häri bildar han en bestämd
motsats till sin samtida landsman
Fogelberg. Hans bästa arbeten utfördes före
1830. Den otålighet, hvarmed han
vanligen skred till sitt arbete, gjorde, att
han oftast egnade föga omsorg åt den
för bildhuggaren så vigtiga gipsmodellen,
så att han stundom gick direkte från
skissen in på marmorblocket. I sjelfva
behandlingen af marmorn egde han ett
mästerskap, som endast få uppnått;
derjemte var han rik i uppfinningen af
motiv. Han egde necken smak i draperiet,
och hans gruppering är sinnrik och
behaglig. Antalet af hans verk är
förvånande stort, och må af hans marmorverk
ytterligare nämnas: "Amor, som lånat
Bacchi attribut", "Oskulden", "Hero",
"Amor och Hymen", "Bacchus",
"Ariadne", "Ung qvinna" (alla i
Nationalmuseum), "Venus", "Hebe" (båda i
Stockholms slott), "Karl XIII" (i Karlskrona,
ej uppsatt), "Danserska", "Euterpe",
"Badande flicka", "Venus", "Segren",
"Hoppet" (de tre sist nämda i Byströms villa),
"Karl XIV Johan" (tre stycken i
Nationalmuseum), "Karl XV som barn", "Oskar
I", "Drottning Josefina", "M. Brahe" (de
tre sist nämda i Byströms villa); bland
monument: S. af Ugglas’ (å Forsmarks
bruk), K. Kr. Arfvedssons (i Stockholms
Storkyrka), G. F. Gyllenborgs (i Klara
kyrka).
B. var lefnadsglad, hjelpsam och i hög
grad arbetsam. Han egde ett utprägladt
ordningssinne och en viss
aflärsskicklighet, som förvärfvade honom en betydlig
förmögenhet. Vid sin första ankomst till
Rom kunde han med sitt lilla kapital
genast lägga grunden till sin samling af
målningar, handteckningar m m.
Tilllika köpte han ett litet hus vid Augusti
mausolé, hvilket han bebodde till 1818,
då han köpte villa Malta, som han
ständigt höll öppen för en intim
konstnärskrets. Denna bostad sålde han 1828 till
konungen af Bayern och oygde sig ett
nytt originelt hus på sin förra tomt, men
sålde äfven detta, så snart det blifvit
färdigt. Enligt trovärdig uppgift var det
på beställning af kon. Karl XlV Johan,
som han 1839—44 på Djurgården
uppförde den bygnad, som sedermera blef
känd under namnet Byströms villa. Denna,
som i många hänseenden vitnar om B:s
artistiska smak, kostade 180,000 kr.,
oaktadt marmorn togs från hans egna brott
i Carrara och hemfördes fraktfritt på
kronans fartyg. B. modellerade sjelf den
ornamentala skulptur och de basreliefer,
som pryda villans inre, och bland hvilka
åtskilligt t. ex. reliefen kring lanterninen
öfver midtsalen ("Karl Johans apotheos")
är af högt konstvärde. Då han efter
konungens död måste sjelf behålla villan,
ditflyttade han sina samlingar och en
mängd af sina egna arbeten. När
samlingarna år 1853 såldes på auktion,
funnos der 156 originalarbeten af B.; många
af dem gingo till London. Villan köptes
1854 af bildhuggaren Molin, egdes
sedermera af vinhandlaren J. Cederlund,
derefter af W. Davidsson och sedan 1865 af
juveleraren K. Hammer, som låtit i grund
reparera henne och der ordna en del af
sitt museum. I villan finnas af B., utom
de redan nämda verken, äfven åtskilliga
skisser.
Böcklin, Arnold, schweizisk målare,
född 1827 i Basel. Endast med möda
erhöll han sin fars tillåtelse att 1846 fara
till akademien i Düsseldorf, der han
under Schirmers ledning till en början
egnade sig åt landskapet och senare gjorde
omsorgsfulla naturstudier. På Schirmers
egen inrådan vände han sig sedan i det
mera realistiska Bruxelles till
figurmålning. Kort derefter for han till Paris,
kunde dock i brist på medel ej
uppehålla sig der länge, hvarför han öfver
Basel begaf sig till Rom och målade här
för sin utkomst veduter åt Corsons
konsthandlare, slöt sig intill andra konstnärer
och berusades af förtjusning öfver
konstens klassiska mark. I hopp om
rikligare understöd återvände han till Basel,
der detta hopp dock blef sviket. Bättre
gick det för honom i München, der han
genom Paul Heyse blef bekant med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
