Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
frnida vunna kompetens till organisttjenst, I
oaktadt utsigter till anställning i denna
egenskap i Stockholm ej lära saknats.
R. var en synnerligen omtyckt och vär-I
derad pianist. Offentligen lät han vid
flere tillfällen höra sig. Enskildt togs
hans talang i anspråk i en mängd af
hufvudstadens finaste och i dubbel
mening mest tongifvande musikaliska
kretsar, dit han redan på 1820-talet genom
förnäma slägtingar blifvit införd; hos
kronprinsessan Josefina, hos friherrinnan
Ridderstolpe, född Kol be, m. fi., då han
jemte Passy (se d. o.) var den sjelfskrifne
pianisten och då han bl. a.
ackompagne-rade till Mathilda Montgomerys —
"Sönder! ändskan i Norden" — och Britta
Lidbecks tjusande sång,
musikassem-bleer dem han med liflig karakteristik
har skildrat i sina "Minnesblad" (se t.
ex. uppsatsen "Ulrik Koskull"). Med
friherrinnan Ridderstolpe och den ryktbare I
baron Roxendorff (kammarherre och
ryttmästare vid lifgardet till häst) spelade
han quatremains. Som tonsättare var
R. mycket flitig: en mängd större
tonmålningar för orkester: "Pompeji sista
dagar", "Slaget vid Narva", "Det brustna
hjertat" m. fl., hvilka med mycken
framgång uppfördes såväl i Stockholm som
flerstädes i Tyskland; för öfrigt har han
skrifvit åtskilliga pianosaker samt
solosånger, bland hvilka må erinras om en
liten perla af melodisk fägring: "O hulda
barndomsengel" förd af Euphrosyne).
Bland outgifna kompositioner må såsom
en kuriositet omnämnas tonmålningen
"Det hvilande representationsförslaget»,
(1849, för fyra orkestrar, som alla
spelade först hvar för sig, sedan alla
tillsammans i olika tonart och taktart och i
dock »fullt harmoniskt". Ännu år 1883
utkommo i musikhandeln i Tyskland tre
nya kompositioner af den gamle
tondiktaren.
Rörande R:s ytterst produktiva
verksamhet som skriftställare må här blott
framhållas hans i musik-kulturhistoriskt
hänseende i så hög grad intressanta, för
öfrigt med den elegantaste och mest |
sympatiska stil affattade memoarverk:
"Några minnesblad", till hvilka sluta
sig en mängd spridda uppsatser med
samma titel i Dagens Nyheter,
Dagbladet och Sv. Musiktidning. År 1836
utgaf han en tidning för teater och
musik och 1852 en "Musikalisk katekes till
begagnande vid undervisningen i
pianospelning". I öfver 20 års tid var R.
bosatt i Hamburg, men en genom ett fall
ådragen luxation i höften tvang honom
att återvända till Stockholm, der han
tillbragte sina sista år och der han dog
den 18 juni 1886.
Rosenhain, 1) Jakob, tysk pianist och
tonsättare, född i Mannheim 1813. Fadren
dref en stor bankiraffär, men då han af
politiska orsaker förlorade en god del af
sin förmögenhet, drog han sig tillbaka
från affärsverlden, för att helt och hållet
egna sig åt sina barns uppfostran. Hos
den äldste af dem, Jakob, upptäckte han
tidigt ovanliga anlag för musik; han lät
honom begynna sina musikstudier redan
vid sex år — en tid för Jakob Schmidt
i Hamburg — med den framgång att
gossen redan vid tio år gjort så
betydande framsteg att han kunde låta höra "
sig å piano. Denna hans första debut
väckte ett stort uppseende.
Storhertiginnan Stephanie af Baden lät anordna en
konsert för att få höra den unge
virtuosen och fursten af Furstenberg blef så
intagen af hans spel, att han upptog
honom å sitt residens Donaueschingen och
sörjde för hans vidare utbildning. Han
studerade nu för Kalliwoda och redan
efter två år lät han höra sig i en större
krets. Han begaf sig till Frankfurt der •
han gaf konsert och vann ett så
glänsande emottagande att han beslöt att
bosätta sig i nämda stad. 1849 slog han
sig ned i Paris, derpå i Baden-Baden,
der han tillbringat de senaste tio åren
i privatlifvets lugn. Som tonsättare har
han gjort sig fördelaktigt känd genom
åtskilliga operor, symfonier,
kammarmusikverk, pianosaker och ett stort antal
sånger. Hans bror:
2) Edvard, tysk pianist, föddes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
