Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidemand, Adolf - Tietjens (egentligen Tietiens), Therese - Tirén, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
sök i Nederländerna, följde nu slag i slag
en mängd berömda taflor ur Norges
folklif: "Katekisatiönen", "Brudfárd på
Hardangerfjord" (tillsamman med Gude)
och "Haugianerne" — Tidemands
betydligaste produktion. Sedan han under de
oroliga åren 1848—49 vistats i hemmet,
smyckade han Oscarshai vid Christiania
med tio framställningar "Norskt bondlif"
bland hvilka i synnerhet "de ensamma
gamla" väckte allmän sympati. Mellan
1849 och 1867 följde nu serien afhans
stora framställningar än af mera lyriskt,
än af starkare dramatiskt innehåll; vi
nämna endast de mest bekanta: "Afton
på Kröderen", "Begrafningen på
Sognefjord", "Fiskare i hafsnöd", (alla
tillsammans med Gude) "Norskt graföl",
"Björn-jägarnes hemkomst", "Fanatikerna" (i
Stockholms Nationalmuseum), "Slagsmål
vid ett norskt bondbröllop". 1867 började
han ånyo följa sin böjelse för
historisk-religiös framställning, i det han för
Trefaldighetskyrkan i Christiania målade sin
"Christi dop" och sedermera för
Brager-nes kyrka i Drammen sin "Christi upp-1
ståndelse". Ännu några betydelsefulla I
folklifsbilder flöto ur hans pensel i
början af sjuttiotalet: fyra taflor till
grosshandlaren Dahlgrens samling i Göteborg,
öfver hvilka Björnson komponerade sin
berättelse ;7Brudeslåtten,’ och en stor tafla
för Wiener-verldsexpositionen 1873
"Brudtåg genom skogen". Målarens kraft och
lifsglädje bröts genom hans enda, älskade
sons bortgång 1874 och två år efter följde
han honom i döden under ett besök i
hemlandet, d. 25 Augusti 1876. Den
TDi-demandska produktionen utmärker sig för
en ovanligt ädel och fin uppfattning af
det folk han skildrar, visserligen färgad
af hela tidens romantik, men likväl i
djupaste mening full af sanning och poesi.
Det är i synnerhet de festliga raomenten
i folkets lif, han skildrat, och öfver hans
bilder sväfvar en helig orgelklang från
den högtidsfulla, allvarliga natur, som
utgjorde hans pensels föremål, och allaj
hans betydligare bilder ega genom sin
strängt bygda komposition en viss mo-
numental hållning, som lyfter dem öfver
de flesta folklifsbilders vanliga sfer. Han
ba* skrifvit sitt folks historia i
skildringen af dess dagliga lif.
Tietjens (egentligen Tietiens) Therese,
tysk operasångerska, född i Hamburg
1831. Föräldrarne voro af ungersk börd.
Hon gjorde sina musikaliska studier i sin
födelsestad, der hon 1849 första gången
beträdde operascenen. Hennes framgång
var den mest storartade. Kort derpå
vann hon anställning i Frankfurt a.. M.
och fästades 1856 vid Wienerhofteatern.
Två år derefter begaf hon sig till
London, der hon vann anseende icke allenast
som dramatisk, utan äfven som
oratoriesångerska. I London stannade hon till
sin död 1877, endast med afbrott af ett
besök i Paris 1863 och Amerika 1875.
Hennes mera öfverväldigande än sköna,
men förträffligt skolade stämma, spel och
apposition, allt hänvisade henne till
de högdrámatiska partiernas stolta
område. Alla hennes sceniska skapelser
(fidelio, Valentin, Norma, Donna Anna o.
s. v.) präglades af en heroisk kraft,
genomströmmades af glöd och passion, utan
att någonsin öfverskrida konstnärlighetens
gräns; hennes organ trotsade segerrikt
alla ansträngningar.
Tirén, Johan, målare, född i Själevad
i Ångermanland 1853, var lärjunge af
Perséus, blef 1877 elev vid målarakademien
och vann 1880 kungliga medaljen för sin
käcka behandling af prisämnet "Loke
fängslas af åsarne". Året derefter väckte hans
’’Jämtlandssägen" åtskillig
uppmärksamhet. Han utstälde äfven rätt många
mindre dukar, mest landskap med
norrländska motiv, hvilka han behandlade med en
djerf bredd och storhet, som ofta måste
imponera. En tids vistelse nära Lapplands
gräns gaf honom ämne till flera motiv ur
lapparnes lif, deribland den förträffliga
bilden, "De vilsegångna", två lappbarn i
snöstorm, konstnärens hittills bäst
lyckade verk. Ett stipendium tvang honom
kort efter fullbordandet af dessa taflor att
resa utomlands, han besökte Tyskland och
Italien, studerade en vinter i Paris men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
