- Project Runeberg -  Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar / Förra delen /
389

[MARC] Author: Otto Sylwan, Just Bing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken: Sjuttonhundratalet - Den engelska klassicismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Han myntade det guld tånkarne samlat, och sände det ut i rörelsen,
och det var inte något ringa ting; det år ju inte materialet utan
präglingen, som gör mästarens konst. Romantikens kritiker
förklarade, att det inte var poesi, och lyrik uti ordets subjektiva
betydelse är det visserligen inte. Men därför saknas ingalunda
stämning, och man må gärna kalla det didaktik, men blott
ihågkomma, att så kan man ock benämna Kellgrens, Tegnérs, Viktor
Rydbergs diktning. Vad de varit för generationer av svenskar, var
Pope för sin tids Europa. Obestridligen är Essay on man ett
litterårt verk av hög rang, som lästes, beundrades och översattes
överallt.

Pope representerar inte blott klassicismens höjd, utan
ock dess slut, i termens strånga mening, ty redan före
hans död voro krafter i verksamhet, som förberedde en
förändring av åsikterna. Hans främste samtida medtävlare JAMEs
THOMSON † bar redan drag av den nya tiden. Uti dennes stora
naturbeskrivande dikt The Seasons (1728—30) fick det heroiska
rimparet vika för blankversen, i andra poem upptog han
Spenserstansen, det formella intyget på, att den poetiska inspirationen
härflöt ur nya källor. Om vi säga att Thomson var naturdyrkare,
är dårmed föga uttryckt, ty hur mycket »hovet och staden» fängslat
de engelska klassicisterna, hade de dock hållit uppe den gamla
engelska förkärleken för landet. Pope själv trivdes bäst på sin
villa i Twickenham, och han hade gemensamt med Addison
förlöjligat seden att klippa buskar och tråd. Le Nöétres berömda
parker med dess statyprydda salonger och håckar voro skapade
som en motsats till skogen, den engelska parken som en övergång
till denna. Men om Pope också — och detta är ju något nytt och
betecknande — talade om Naturen som ett väsen för sig, hade han
dock intet sinne för den, om den inte var, som han säger en gång,
då han skall definiera konsten, »Nature methodized».

Ej heller Thomson älskade naturen i dess frihet,
Rousseauanskt såsom en motsats till odlingen, även han ville nog hava den
en smula tuktad, och den gav honom åtskilliga anledningar till
lårorika betraktelser. De berättande episoder, som för omväxlings
skull avbryta de långa beskrivningarna, ha nog delvis för mycket
sirlig rococo, särdeles herdescenerna i Sommaren. ** Men med
allt detta kan det inte förnekas att här är något nytt; Thomson

Thomson
1700—48.

C Th. är författare till den engelska folksången Rule Britannia, till den
allegoriskt patriotiska dikten Liberty m.
Ett stycke övers. av E. W. Ruda (hos Ahnfelt IJ: 128).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 15:42:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/1/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free