Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den romantiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Tieck behandlade sitt författarskap lika lättsinnigt som William
Lovell sitt liv och skrev bara på i den riktning förläggaren önskade,
och till förläggare fick han löjligt nog Nicolai, som framför andra
på den tiden var kälkborgarnas kämpe i Tysklands litteratur.
Tieck hämnade sig genom att leka blaserad med sina ämnen och
göra narr av sina personer. Och romantiken började skina igenom.
Den kom till fullt utbrott i hans sagor. De gamla folksagorna
ingåvo honom de mest olika stämningar: den gamla trohjärtade
tonen, drömmande musikalisk stämning, naturmystik, som t. ex. i
den hyperromantiska blonde Ekbert». Dräpta komma igen i nya
skepnader, från skogarna kommer en hemsk klagan, där klingar
en dyster sång om Waldeinsamkeit». Men sagan utvecklar sig till
ett lustigt gyckel med
borgarnes smak, känslor och förnuft.
» Der gestiefelte Kater» (1797)
blir så betagen i nåktergalens
sång att han får lust att
äta upp den. Men då visslar
»parterren och katten
resignerar med en svulstig mening
om den ädla
självbehärskningen, varpå han skördar en
dundrande applåd. När kungen
förundrar sig över att prinsen
från främmande land kan tala
hans språk så flytande, säger
prinsen: »Sch! Publiken kan
märka det, det är ju bara för
dramats skull, i sig själv är
det alldeles onaturligt. Men
på samma gång som Tieck
lekte med konsten, kände han
obegränsad entusiasm för den.
En av hans vänner, Wackenroder, en av de mest troskyldiga och
hängivna människor som levat, framhöll denna dyrkan av konsten i
en bok, som Tieck utgav då Wackenroder dött, endast 25 år
gammal. De hade vandrat tillsamman genom Nürnberg, den gammaltyska
staden med de tjocka murarna och tornen, de gamla husen med gavlar
och burspråk, med svalgångar och blyinfattade rutor, praktfulla kyrkor
med gamla målningar och bildhuggeriarbeten. Därefter skrev
Wackenroder sin bok: »Herzensergiessungen eines kunstliebenden Kloster-
»
-
—
Carl Ritter.
Efter ett porträtt av Carl Begas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
