Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
irra omkring, vandra från plats till plats utan rast eller ro. Med
innerlig medkänsla fäster Wordsworth sig vid sådana och särskilt
tager han sig av de gamla, tiggarna, och de som behöva hjälp, ja,
till och med idioter ser
han på med ett milt
småleende. Ingen av dem är
överflödig, ty de skola
lära människorna att öva
barmhärtighet och på så
vis göra dem fromma och
goda. Han försummar
aldrig att inpränta denna
goda lära. I berättelsen
döljer sig en förmaning,
och det är det väsentliga
uti den.
Man märker lätt, att
det icke endast är
medlidande, utan en stark och
djup känsla för hemmet,
som är grundtonen i denna
poesi. Därför berättar han
så enkelt och stilla vad
han har att berätta. Där
finns intet effektsōkeri,
glädjen har inga lustiga
krumsprång, sorgen intet
skri. Wordsworths stilla
poesi är framsprungen vid
brasan i hans hem.
Minnenas förmildrande slöja
har brett sig över det han
berättar. Wordsworth förde ett lyckligt hemliv. Han hade en
syster, som stod hans hjärta nära och som varmt deltog i hans
intressen. Han fick en förtjusande hustru, som blev hemmets
goda fe.
Hennes väsen har han fint och stämningsfullt skildrat i
sin vackra dikt:
be
William Wordsworth.
Efter en teckning av Daniel Maclise.
Hon som en syn av tjusning stod,
när först hon glänste för mitt blod,
en Uppenbarelse, sånd ut
till prydnad för en kort minut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
