Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Det gamla och det unga Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
adligt släkte, som förjagar det mörker, den chimär som dråper
kärlek och lust. Tusen modiga riddare har Anden korat. Se blott
på mig, mitt barn; jag är själv » Riddare av den Helige Ande».
»
I Heines lyrik kommer hans mångfaldiga natur fram. Han har
sagt om sig själv i ett brev, att han »ursprungligen är svärmare,
d. v. s. intill uppoffring hänförd för idén och har alltid behov av
att sänka mig ned i den. Däremot har jag förstått livsnjutningen
och funnit behag i
den, och nu pågår i
mig den stora kampen
mellan å ena sidan mitt
klara förnuft, som
gillar livsnjutningen och
avvisar all uppoffrande
hänförelse som
dårskap, å andra sidan
min böjelse för
svärmeri, som oanad stiger
upp hos mig och griper
mig våldsamt och en
gång kanske drager
mig ned till sitt dunkla
rike. Kanske är det
riktigare att säga:
drager mig uppåt».
Detta är alltid det stora
problemet hos Heine:
Hänförelsen smittar
honom lätt, berusar
honom helt och det
kan vara de mest olika
-
Cons
Heinrich Heine.
Efter en målning av M. Oppenheim.
arter av hänförelse. Den kan yttra sig i en fromhet och innerlighet, en
religiös hängivenhet utan förbehåll, där allt smälter bort i milt
vemod i den underbara dikten om modern och hennes sjuke
son, som vallfärda till Kevlaar, där Wilhelms hjärtesår blir läkt -
i döden, och hela stämningen samlar sig och försonas i omkvädet
»Gelobt seist Du, Marie!» Eller i den stolta hymn till de unga, att
icke svikta i frihetskampen:
Lass dich nicht kirren, lass dich nicht wirren
Durch goldne Äpfel in deinem Lauf!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
