Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Det gamla och det unga Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
-
-
»
Han är radikal frihetsman och dock ej blott aristokrat,
utan också vän av konungadōmet. När republikanerna komma
till makten, skola de skära halsen av honom. Han har behovet
av att underordna sig, att lyda. Därför är Napoleon hans ideal.
– Han har den judiska familje- och släktkänslan, som fordrar
trohet och lydnad in i döden. Kejsaren, den store, som kräver
allt, och åt vilken man hängiver sig, så att allting annat blir
obetydligt hur kärt det än må vara — det är Heines härskarideal, dār
ligger summan av hans politiska känsla — › Was schert mich Weib,
was schert mich Kind ich trage weit bessres Verlangen; - Lass
sie betteln gehn, wenn sie hungrig sind!
Mein Kaiser, mein Kaiser, gefangen! Och
han förstår mycket väl tyrolarne, som, når
bayrarnas blåbyxor komma över för att ta
styret, stiga ned från sina berg och kämpa
och falla för de kära gamla röda byxorna.
Men han hatar Preussen med det strama
modärna regementet; där är det ämbetsrummet
och icke härskaren, där är det reglementet
och icke härföraren han ser. Därför tål han
det icke.
-
―――――
·
-
I Heines kärleksdikter finnes även en
mångfald av sig korsande melodier. Djupast
ligger hans egen olyckliga kärlek; hans kusin
Amalias skugga skymtar ofta fram; smärtan
visar sig plötsligt i våldsam feberglöd. Men
denna smärta dōvas av hån. Hon äger
diamanter och pärlor och de skönaste ögon
- vad kan hon
Om de
mer begära?
ögonen har han diktat sköna sånger — vad
kan hon mer begära? Han kommer tillbaka efter att hon
är gift. Han frågar efter alla, till och med efter den lilla
hunden. Och så frågar han efter henne. Allt står bra till hon
år havande. Och lilla syster berättar att den lilla hunden blivit
stor och galen, den måste dränkas i Rhen. Den lilla liknar min
älskade, isynnerhet då hon skrattar, hon har samma ögon, som
vållat mig kval. I denna lilla antydan om den galna hunden
och de bedårande ögonen, som gå igen hos systern, lättar Heine ett
ögonblick med säker hand på det förhänge av ironi, som stänger
för hans hjärtek val. Han blottar sig själv med en konst, som är
beundransvärd, men som också berättar oss om att den är studerad
–
Ma
"Der Paragraph".
Karrikatyr av
ämbetsmannaståndet i Tyskland på 1830-talet.
―――――
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
