Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Det gamla och det unga Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
undertryckt skratt. Tonerna sjunga ständigt vildare om flickan i
badet, om älskogs makt, om heta kyssar, om gossarnes strid om
flickan. Vildare i storm och raseri mäns jubel, ungmörs skrik,
allt förenar sig i ett bacchantiskt tjut. Man förstår vilken verkan
tonerna utöva.
—
—
Men gentemot Mefistofeles har Lenau tecknat en gestalt, som
Goethes Faust icke har: Isenburg, Fausts ungdomsvän. Han talar
Nicolaus Lenau.
Efter en målning av Rahl.
till honom om hemmets välsignelse. Tag ett hult viv till ditt hjärta
Då vika alla de stämmor, som locka dig i avgrunden. Du ser in!
i klara gudomliga djup. Vetenskap, stora dåd! Vad nytta göra de?
Deras sad sprider vinden.
»Und eine That ist doch kein Kind!
Du kannst ihr nicht die Locken streicheln,
Ihr nicht in’s liebe Anlitz blicken,
Und ihr mit süssen Namen schmeicheln,
Das warme Haupt an’s Herz dir drücken.
Ich hab’s erfahren: Weib und Kind
Das höchste Gut auf Erden sind.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
