Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den moderna romanens banbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
förelsevis välklädd; hos honom har tvivlet redan hållit sitt intåg,
han skakar på huvudet åt dessa sagor, eller också ger han med
sig med en axelryckning. Där finns mystikern med de djupa,
glänsande ögonen, vars fantasi föder under på under. Och där
finns den äkta bondpojken, vallpojken med den smutsiga skjortan
och den kraftiga, bredryggiga kroppen. Det faller honom inte in
att tvivla, och det
faller honom inte in
att vara rädd. Han
vidtager lugnt sina
säkerhetsåtgärder,
och sedan vet han,
att vad som skall
ske, det skall ske.
Turgenjev
återvände ej sedan till
bonden. Hans
noveller röra sig alla
inom den
samhällskrets, där han hör
hemma. De äro
alltigenom
herrgårdshistorier, de giva
den tydligaste bild
av det ryska lantlivet
under 1840-50-talen,
och framför allt äro
herrgårdsdamernas
porträtt målade med
den omsorg som visar
oss mästaren i varje
penseldrag. Där sitter
änkefrun på sin gård; grannstadens små ämbetsmän göra henne sin
kur och hoppas att vinna en av hennes döttrars hand. De äro litet
grövre upplagor av Petersburgs ämbetsmän, ytligt intresserade för allt
möjligt och utrustade med ytliga sällskapstalanger av alla slag. De
kunna sätta ihop en »förtjusande» romans och komponera musik till
den lika förtjusande», och de bli alldeles bedårande, när de sjunga
den med sina smäktande stämmor. Men bakom all denna ljuvlighet
och begåvning äro de korrekta ämbetsmän och gå brutalt fram efter
reglementet; de sätta näsan i vädret vid första bästa anledning och
Ivan Turgenjev.
Målning av Ilia Répin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
