- Project Runeberg -  Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar / Senare delen /
479

(1910) [MARC] Author: Otto Sylwan, Just Bing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Dostojevski och Tolstoy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479
nutidens romaner, gå på teatern, då ser du, att konstnärerna inte
tänka därpå! Ja, själva vårt sätt att se på människornas känslor
är förfuskat. Själva den lovsjungna kärleken - gör livet otryggt.
I » Kreutzersonaten» (1889) tar Tolstoy i spörsmålet på ett hårdhänt
vis. Trots all poesi är kärnan i kärleken sinnlighet. Trots all
kvinnans frigörelse betraktar mannen kvinnan som en källa till
njutning, och kvinnan sätter som sitt mål att göra mannen yr i
huvudet. Denna dyrkan av kärleken, den härskande osedligheten
och lyxen gör vår tid nervsvag och överkänslig. Djuret är mera
avhållsamt än människan. Inom äktenskapet härskar osedlighet
såväl som utanför det, det är ej lusten att fortplanta sig, utan det
är den sinnliga njutningslustan det går ut på. Därav kommer den
plötsliga avskyn äkta makar emellan; själen reagerar mot sinnena.
Därav kommer svartsjukan, ty grunden är osäker. Civilisationen
sätter den sinnliga njutningen som mål, konsten utvecklar, förfinar
och förhärligar den, vetenskapen Tolstoj håller särskild räfst
med läkarne vill göra den säker; alla tre i förening fördärva
livet, alla tre i förening vända sinnet bort från den raka vägen och
befläcka det. Kroppsligt arbete, avhållsamhet, ett rent sinne - det
år livets mening.
»
Icke bättre gick det med kyrkans och samhällets auktoritet.
Tolstoy tog bergspredikan som sin utgångspunkt, och då han tog
orden i sin verkliga betydelse föll alltsammans. Kristus lär
motsatsen till de gamles »öga för öga och tand för tand» i sina ord:
»I skolen icke motsätta eder det onda» och »Dömen icke!» Men
det ordnade samhället är till blott för att genomföra öga för öga,
tand för tand» och för att döma. Kristus har lärt oss att anse alla
människor som bröder samhället bygger på egendomsrätten, som
är oförenlig med broderskapet. Och kyrkan har i 1500 år hållit på
med att borttaga kärnan ur Kristi lära och ersätta den med
ceremonier och med en svävande troslära. Tro, det är intet annat än
att känna livets mening, veta sanningen. Men den sanna kyrkan
består i alla tider, ty den sanna kyrkan är deras broderskap, som
veta sanningen och följa dess lag.
Vad är det då spörsmålet gäller? Icke ny samhällsordning,
icke någon revolution. Alla regeringar äro av ondo, alla revolutioner
äro av ondo. Alla lagar och reglementer hindra varje individ att
följa sitt samvete och förstöra varje individs ansvarskänsla. Men
det viktiga är att man icke gör motstånd mot det onda». Då skall
det hastigt försvinna av sig självt. Då skall man fortast förstå att
här gäller det att var och en skall vara fri och att alla skola vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 19:30:05 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/2/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free