Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - b) Spekulativ-empirisk uppfattning - 15. Om Transformismen - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
att en platt fotad ras uppkommit af en med motsatt hufvudbildning;
likaså har i kolonier ingen omgestaltning skett i kroppsdelarne eller
organerna, som icke är förenlig, icke blott med lifvets fortvaro under
troperna, utan äfven med ett ärftligt öfverförande af immuniteten på
efterföljande generationer. Frågan om människorasernas uppkomst
är ännu ett problem, som icke Jean lösas. För transformationsläran
i all synnerhet fattas alla bevis. Den som kan lära oss att af en
klyfsvamp genom kultur frambringa en mögelsvamp, han har gjort
mer för att bevisa denna lära, än alla heraldiker i fråga om
människornas stamträd." E. Virchow.
16.
Men framför och utöfver allt, skola naturlagarna sätta oss i
stånd att läsa den stora urbild därtill, som vi kalla det "osynliga
världsalltet", och att tänka och lefva i fullare harmoni därmed. Kort
sagdt, lagens sanna storhet ligger i dess uppenbarelse af det osynliga.
Lagen i det synliga är det osynliga i det synliga. Och att tala om
lagar såsom naturliga är att vid deras tillämpning begränsa dem till
en del af världsalltet, nämligen sinnevärlden, medan en vidare
öfverblick skulle leda oss till att betrakta lagen såsom väsentligen andlig.
Att förhärliga naturlagarne såsom lagar för denna vår lilla värld
är att betrakta alltet från en småstadsaktig ståndpunkt. Lagen är
storartad icke därför att fenomenvärlden är stor, utan därför att dessa
försvinnande linier äro uppfartsvägar till den eviga världsordningen.
"Är det mindre vördnadsfullt att betrakta världsalltet såsom en
obegränsad väg, som leder upp till Gud, än att anse den såsom en
begränsad förgård, omgifven af en ogenomtränglig mur, bortom hvilken
vi, om vi blott kunde bana oss väg genom densamma, med ens skulle
ställas ansikte mot ansikte med den Evige?"
Jå, författarne till "The unseen universe" hysa betänkligheter
till och med vid uttrycket "det materiela världsalltet", enär, såsom
de säga oss, "materien (ehuru det kan synas paradoxt att tala så)
är den minst viktiga hälften af det fysiska världsalltets material."
Och äfven Huxley försäkrar oss liksom Cartesius, om än i en annan
mening än han, att "vi veta mera om själen än om kroppen" och
att "den immateriela världen är mera verklig än den materiela."
Huru det andligas prioritet gifver hela bevisföringen ökad kraft
och betydelse, inse vi strax. Det andligas grundlagar tillkommo först
och det var naturligt att vänta, att, när "den visdom som bor i det
osynliga" skred till att dana det materiela världsalltet, den då skulle
gå till väga enligt de redan faststälda lagarne. Han skulle, kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
