Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - II. Viljans frihet - 8 - III. Den gudomliga Försynen och den fria viljan - 1. Minos och Sostratus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
melse uppstå mellan detsamma och oss, mellan dess och vår vilja.
Sådant är förhållandet med en sann kristen. Gör han det goda,
emedan han bör; eller emedan han vill det? Han vet det icke; hans
helighet är fri, och hans frihet är helig. Med Luther, hvilkens
fröjdefulla tro, hvilkens nästan djärfva förtroende till sig själf, jag
menar till Kristus i sig, jag icke nog kan beundra, med Luther
utropar han: "Det är icke de goda gärningarne, hvilka göra en
människa god, utan en god människa gör goda gärningar.77 Den kristne
uppfyller alltså sina plikter frivilligt, utan att trötta sig med
onyttiga .betänkligheter, utan att småaktigt väga för och emot. Det är
honom nog att veta sig (men detta också fullkomligt visst) i
lifsge-menskap med sin Frälsare. När han i sitt hjärta icke upptäcker
några andra bevekelsegrunder än dem, hvilka lifvade Jesus, -är han
säker på sig själf. Har han då icke Herrans Anda? I motsats till
slafvens förskrämda uppsyn hafva hans drag ett tvångfritt,
frimodigt, gladt uttryck. Han känner ingen bäfvan vid åtanken på Gud,
ty, för att tala den helige Pauli sköna och barnsliga tungomål, han
har utkorade barns anda, det vill säga en älskad sons känslor, och
han utbrister tillitsfullt: "Abba, käre Fader!" Med ett ord, han är
uppfylld af det, som samme apostel kallar förtröstans heliga frimo
dighet.
Colani, Helig. Föredrag.
III. Den gudomliga Försynen och den fria viljan.
i.
Minos och Sostratus.
Minos. Stråtröf våren Sostratus här skall kastas i eldströmmen!
Den tempelskändaren skall chimseran sönderslita. Stegla denne
tyrann, Merkurius, bredvid Tityus, och gamarne skola äfven uppäta
hans lefver! Men, I gode, ilen mot de elyseiska fälten och bebon de
saligas öar till belöning för den rättskaffenshet, I hafven visat under
edert lif!
Sostratus. Hör, Minos, om något är att invända mot
riktigheten af det jag vill säga l
Minos. Skall jag redan lyssna till dig? Har du icke blifvit
öfvertygad, att du är en bof och har mördat så många människor ?
Sostratus. Jag är öfverbevisad; men om jag äfven med rätta
skall straffas, återstår ännu att afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
