Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - I. Lifvets ofullkomlighet och lidande - B) Fysiskt och moraliskt ondt. Synd. Lidande - 6 - 7. Synd och lidande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
och fäst vid evighetens hus
Hon annat allt för skada aktar;
den andra jorden blott betraktar
och tynger ned mig i dess grus.
I denna tvekamp, tung och bitter,
o säg, hvar skall jag finna frid?
Beslut jag fattar nog i tid,
men föra ut dem ej jag gitter,
när godt jag vill, jag håglös sitter,
men gör allt ondt jag ledes vid.
När dessa ord föredrogos första gången för Ludvig XIV, för
hvilken de voro skrifna, vände sig konungen till madame de
Main-tenon och sade: "hvad jag känner väl dessa två människor!" — Vi
känna dem också, vi, som icke äro någon Ludvig XIV.
E. Naville, Det eviga lifvet.
7.
Synd och lidande.
Har du någonsin tänkt därpå, huru mycket det lides i världen?
Om så icke är, så besinna det nu. Du må med din tanke fästa dig
vid hvilket som helst af de ögonblick, som hvarje timme i tusental
ila förbi dig: i hvart och ett af dessa ögonblick är det någon
människa, som håller på att dö, och någon människa, som köper sin
väntade modersglädje med våldsamma kval, för att icke tala orn allt
hvad djuren lida af liknande skäl, och allt hvad alla lefvande
varelser måste lida mellan sin jordiska tillvaros begynnelse och slut.
Hvar är nu enligt skriften källan till all denna nöd? Skriften
sätter allt lidande i sammanhang med synden och såsom uppkommet
genom störandet af ett ursprungligt paradisiskt tillstånd. Lidandet kan
icke ingå i tillvarelsens ursprungliga eller innersta mening. En
mening ligger det visst i den tanken, som talar om att gå genom
lidande till härlighet, till och med en mycket tilltalande mening, när
det nu en gång är så, att lidandet finnes; men såsom en första och
ursprungliga mening skulle denna tanke innebära en oförklarlig
grymhet och därmed en stor omening. Likaledes är det visst, att intet
mera djupgående störande af en ursprunglig harmoni låter sig tänkas
än det, som eger rum i synden, ty det är ett störande i menniskans
personliga förhållande till Gud själf. Det är ock en rimlig tanke,
att allt annat störande uppväller ur detta djup såsom ur sin källa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
