Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - II. Den gudomliga rättfärdigheten - 6. Det goda är öfvervägande på jorden - 7. Hvad det vill säga, att Gud tillstädjer det onda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
Ju krokigare träd, desto bättre krycka,
ju större skalk, desto bättre lycka.
Och man kunde önska, att Horatius uttalande blefve verklighet
inför våra ögon:
Den brottslige går förut; dock sällan
haltande straffet ej honom följer. (Od. III: 2.)
Dock sker det ofta, om också icke mestadels,
Qu’aux yeux de Vunivers le del se justifie,
och att man med Claudianus kan säga:
Bestraffningen af Kufinus har ändtligen stillat detta larm
och rättfärdigat gudarne.
Men till och med, om detta icke skedde på jorden, så är dock
botemedlet redan fullkomligt färdigt i det andra lifvet. Keligionen
och äfven förnuftet lära oss det, och vi behöfva icke knota på grund
af ett ringa uppskof, som den högsta visheten har funnit för godt
att bevilja till ånger. Emellertid fördubblas här invändningarne från
en annan sida, då man tager i sikte lycksaligheten och fördömelsen,
emedan det synes förvånande att till och med i evighetens stora
framtid och under högsta herraväldet af den, som är det högsta goda,
det onda skall hafva öfvervikt öfver det goda, då det ju skall gifvas
många kallade, men blott få utvalda och räddade. Emellertid ser
man af några verser hos Prudentius (Hymnus ante somnum):
Men samma gode
Hämnare stillar sin vrede,
blott få af de ogudlige
låter han i evighet lida,
att man på hans tid mången gång trodde, att de dåligas antal och
följaktligen de fallnes fördömelse skulle vara mycket ringa.
Leibnitz, TJieodicé.
7.
Hvad det vill säga, att Gud tillstädjer det onda.
Man kan uppfatta det onda såsom metafysiskt, fysiskt och
moraliskt. Det metafysiskt onda består i den enkla ofullkomligheten,
det fysiskt onda i lidandet, det moraliskt onda i synden. Fastän det
fysiska och moraliska onda icke äro nödvändiga, är det nog, att de
i följd af de eviga sanningarne äro möjliga. Och då sanningarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
