Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - III. De ondas lycka och gudomlig vedergällning - B) Principen för gudomlig vedergällning - 7. Äfven det onda måste tjäna den gudomliga försynen såsom medel till välsignelse - 8. Non liquet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
Det är just den gudomliga kraften allena, hvars fördel äfven
det onda tjänar, i det den genom ändamålsenligt, vist användande af
detsamma slutligen frambringar en nyttig verkan. Alla ting
bestämmas af en viss ordning, det som lämnar sin anvisade plats träder i
och med detsamma inom området för en annan ordning, men aldrig
träder det ut ur all slags ordning, ty godtycklighet och slump äro okända
inom försynens rike.
Dock jag må säga med Homerus: "Men det är mig för svårt?
att såsom en Gud förkunna allt detta."
Det är människorna just icke förunnadt, att med sin anda
genomskåda och med ord skildra den gudomliga verksamhetens hela
konstrika drifverk. Men det är tillräckligt att hafva klart erkänt
detta ena, att Gud, hela naturens fader, ordnar allt och leder allt
till det goda, att han vill bevara allt, som han låter uppstå, likt sig
och därför förjagar från sitt rikes gränser allt ondt genom den af
nödvändigheten behärskade ödets skickelser. Du skall därför finna, om
du tager den världsstyrande gudomliga försynen i betraktande, att det
onda, som tyckes i så yppig rikedom finnas på jorden, i sanning
ingenstädes har sin plats —.
Boetius, Filosofiens tröst.
Mon liquet.
Raskt begifver jag mig från denna fjärde himmel till lord
Bolingbroke för att icke hafva tråkigt. Denne man, som utan tvifvel
var ett stort geni, meddelade den berömde Pope sin plan till "Allt
är godt", som man verkligen återfinner ord för ord i lord
Bolingbro-kes efterlämnade verk, och hvilken lord Shaftesbury förut hade
infört bland sina karakteristiker. Läs hos Shaftesbury kapitlet öfver
moralisterne, och du skall finna följande ord:
"Man har mycket att invända mot denna klagan öfver naturens
brister. Huru kunde den framgå så svag och bristfällig ur händerna
på ett fullkomligt väsen? Men jag förnekar, att den är bristfällig...
hennes skönhet framkommer af motsatser, och den allmänna
harmonien födes genom beständig strid ... Hvarje skapad varelse måste
falla offer för andra; växterna för djuren och djuren för jorden ...
Tynglagarne, som förläna himlakropparne vikt och rörelse, skola
aldrig störas till fördel för ett stackars djur, som visserligen
uppehälles genom samma lagar, men också snart genom dessa förvandlas
i stoft"
Bolingbroke, Shaftesbury samt Pope, som putsat upp sina tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
