Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - VII. Olika uppfattning af lifvet efter detta - B) Naturfolkens uppfattning - 4. Tron på ett tillkommande lif såsom sedlig faktor - 5. Det tillkommande lifvets moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
kommit tillbaka till utgångspunkten, som de råaste människoraser
aldrig lämnat. Åtminstone synes detta bekräfta sig med afseende
å läran om den tillkommande vedergällningen, som ligger lika långt
från människornas tro vid de båda ytterligheterna af kultur. Huru
mycket de högre rasernas sedelag har rönt inflytande genom tron
på ett tillkommande lif, det är en svår fråga att lösa; i hög grad
•erkänna äfven otrogna, som icke vilja veta något om ett andra lif,
de etiska principer, som mer eller mindre hafva utvecklat och
gestaltat sig, under dess inflytande. Människor som lefva för en värld
•eller två världar hafva i allmänhet höga bevekelsegrunder till dygd
-gemensamma med hvarandra: den stolta själfuppskattningen, som
drifver dem till det lif, som de anse dem värdigt; kärleken till det
-goda för det godas egen skull och dess omedelbara följder; och
framför allt den önskan att fullgöra goda verk, som skola öfverlef va
upp-•hofsmannen, hvilken visserligen icke vidare skall stanna i de
lefvandes land, för att se följderna af desamma, men som af sina
förväntningar redan i den närvarande tiden förmår hämta ett visst mått af
tillfredsställelse. Dock, den som tror att hans lefnadstråd en gång
och för alltid kommer att afskäras genom ödets obevekliga skära,
den vet mycket väl, att han saknat ett mål och en glädje i lifvet,
som den eger, hvilken skådar mot ett tillkommande lif. Få människor
känna en verklig tillfredsställelse vid utsikten att fullständigt
försvinna från den medvetna tillvaron, för att för framtiden, likt den
store Buddha, allenast existera i sina verk. Att kvarstå
förmänsk-ligad i sina vänners minne, är redan något. Några få stora andar
må njuta i kommande släktens vördnad under tusen år eller mera
af den "subjektiva odödligheten"; men hvad mänskligheten i
allmän-•het angår, så utsträckes den enskildes personliga intresse knappast
-öfver hans egen samtida och hans eget minne öfverlefver knappast
-den tredje eller fjärde generationen. Men högt öfver alla dessa
för-ouftsgrunder utöfvar tron på odödligheten sitt mäktiga inflytande på
lifvet och når sin höjdpunkt i den sista stunden, då de sörjande,
•åsidosättande sina yttre sinnens vittnesbörd, le under sina tårar och
säga: "Det är icke död, utan lif."
Tylor. Primitive Culture VI. IL
5.
Det tillkommande lifvets moral.
Likasom det tillkommande lifvet ursprungligen skall i andra
iiänseenden bilda en upprepning af det nuvarande, betraktas det af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
