- Project Runeberg -  Eviga följeslagare : porträtt ur världslitteraturen /
18

(1908) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markus Aurelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

bekymrande sig endast om rikets bästa. Den mystiska
gloria, som omgifvit tronen, slocknade inför de
kejserliga filosofernas och skeptikernas pröfvande blick.

I en sådan miljö uppväxte Markus Aurelius.
Hadrianus fäste sin uppmärksamhet vid den stillsamme,
svårmodige gossen, redan då han var blott åtta år,
och fattade tillgifvenhet för honom. Under tjugotvå
år väntade Markus lugnt på makten. Och när så en
afton i villa Lorium Antoninus kände slutet nalkas och
befallde, att efter vanligheten en gyllene staty af
lyckogudinnan skulle inbäras i tronföljarens rum, förblef
Markus lika lugn och svårmodig som alltid. Med
filosofens skarpblick hade han genomskådat intigheten
i alla fröjder, han hyste intet spår till illusioner
beträffande människorna och lifvet och väntade sig
ingenting af makten.

Hans ungdom hade förflutit i landtliga
omgifningar. Under Frontos öfverinseende hade han
sysselsatt sig med studiet af den latinska retoriken. En
gång hade filosofen Junius Rusticus ur sin boksamling
lånat honom Epiktets Samtal. Denna bok hade gjort
honom till stoiker.

Filosofien kräfde köttets späkande; den liknade på
den tiden en sträng klosterordning. Från sitt tolfte år
iförde sig den kejserlige ynglingen filosofens grofva
mantel, vande sig att sofva på bara bräder och
uppfylla den stoiska lärans öfriga bud. Hans mor hade
nödgats taga sin tillflykt till enträgna böner, för att
han skulle breda en vilddjurshud öfver den hårda
bädden. Flera gånger led hans hälsa men af detta lif.
Sin tid delade han mellan strängt bestämda
arbetstimmar och betraktelser, alldeles som en munk. Till sitt
yttre liknade han sina läromästare: en enkel, torftig
dräkt, okammadt hår, utmärglad kropp och af arbete
försvagade ögon. Spörsmålen om plikt och sedlighet
voro de enda som berörde och helt fängslade hans
själ. Men — såsom historikern uttrycker sig — han
hade ej vid sin födelse fått féns kyss, den sida af vis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 00:14:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evigafolj/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free