- Project Runeberg -  Eviga följeslagare : porträtt ur världslitteraturen /
102

(1908) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cervantes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

mig en grym orätt, som aldrig kan godtgöras. Det
värsta äfventyr, som kunde hända mig, var att möta er,
som söker äfventyr.»

Bristen på förstånd i själfuppoffringen inverkar
inte endast på de praktiska resultaten af Don Quijotes
verksamhet. Hans människokärlek är en blandning af
djup, ädel känsla och småaktig fåfänga. Så här skildrar
Cervantes de motiv, som förmådde Don Quijote att bli
vandrande riddare: »Det syntes honom nyttigt och
nödvändigt lika mycket för hans egen äras skull som
för fäderneslandets väl att viga sig till vandrande
riddare.»

Han besluter ge sig ut i världen att återställa
det rätta, straffa det orätta och »öfvervinna faror för
att förvärfva odödlig ära». Den stackars fantasten
föreställer sig redan, hur hans stordåd skola belönas
åtminstone med Trapezunts kejsardöme. Då han på
Montiels slätt hälsar den första vandringsdagens gryning och
med själens blick skådar ut öfver sin kommande
verksamhet, tänker han betydligt mycket mera på den ära,
som väntar honom, än på de olyckliga han ämnar
hjälpa. »Lyckliga år, lyckliga tid, som skall skåda
mina märkvärdiga bedrifter, värdiga att ristas i brons,
huggas i marmor, målas på taflor till eftervärldens
åminnelse!»

Efter en af; sina komiska bedrifter utropar Don
Quijote, uppfylld af en själfbelåtenhet utan gräns:
»Sancho, jag besvär dig vid alla helgon, har du på
hela jordklotet någonsin skådat någon modigare än jag?»
»Jag tillhör antalet af de vandrande riddare», lofprisar
han sig själf, »hvilkas namn trots svart afund, trots
Persiens alla mager, Indiens braminer, Etiopiens
gymnosofister skola inristas i odödlighetens tempel, så att
kommande tiders riddare i dem må se vägen ledande
till krigisk ära.» På ett annat ställe slutar han
uppräkningen af de vandrande riddarnas alla plikter med

följande ord: »Där, Sancho, har du medlen att uppnå
ära.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 00:14:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evigafolj/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free