Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cervantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
118
hade han rest, förrän »Don Quijote kände sin
ensamhet, och om det varit möjligt att återkalla honom, skulle
han ha gjort det».
Så här karaktäriserar Sancho på ett annat ställe sitt
förhållande till Don Quijote:
»Däri består just min olycka, att jag måste följa
honom — det är en gifven sak. Vi äro från samma
trakt, jag har delat hans bröd, jag älskar honom af
hjärtat, han är ädelmodig, han har gifvit mig sina
åsneföl, och dessutom är jag af naturen en trofast människa.
Därför kan heller ingenting skilja oss åt annat än
möjligen hackan och spaden, då de reda oss vår bädd i
jorden.»
Hvarandras motsatser till karaktären förstå de
hvarandra utmärkt. »Han har ett dufvohjärta», säger Sancho
om Don Quijote, »han kan inte göra någon lefvande
varelse ondt utan alla gör han godt, och det finns intet
spår till arglistighet hos honom. Ett barn skulle kunna
öfvertyga honom om att det är svarta natten klockan
tolf på dagen. För denna sinnets enfald älskar jag
honom som min ögonsten, och jag kan inte förmå
mig att öfverge honom, hvilka dumheter han än
begår.»
Fastän Don Quijote försöker att inför
bondenväpnaren bevara sin prestige som hidalgo och riddare,
fastän Sancho kysser hans händer och till och med
fållen af hans rock, råder det dock full jämlikhet
emellan dem. Don Quijote anstränger sig ibland att vara
officiel och stram, men detta lyckas honom ej, och
utan att själf märka det faller han strax in i det
vänskapliga samspråkets intima ton.
»Sancho Panza», karaktäriserar Don Quijote sin
tjänare, »är en af de märkvärdigaste väpnare, som
någonsin varit i vandrande riddares tjänst. Hans tal är
uppfylldt af sådana förtjusande naiviteter, att man känner
både förnöjelse och undran hvad han egentligen är för
slag — ett dumhufvud eller den kvickaste människa i
världen. Han kan spela spratt, som få en att tro, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
