Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cervantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
sig på allvar i leken, bli heta och börja tvista med
anledning af en saga för treåringar. Faran, den
förestående döden, hela världen är förgäten för den
intressanta frågan, hur många får Torralva lyckades föra öfver
floden.
Förståndiga människor skratta åt dem, men
hvarför finna de på samma gång ett sådant nöje i de båda
tokarnas sällskap? Detta skenbart oförnuftiga lif har
skönhet, behag, poesi — allt hvad det sträfsamma grå
hvardagslifvet saknar. Bekymmerslösa, äfventyrsälskande
vagabonder begärliga efter allt nytt ha Don Quijote och
Sancho brutit ner alla konventionella skrankor omkring
sig. Riddaren förvandlar allt till fantasier, väpnaren allt
till skämt och lustigheter. Sancho fordrar endast att
det skall vara lustigt, Don Quijote att det skall vara
fantastiskt, men bägge förhålla sig oegennyttigt till det,
d. v. s. mera poetiskt än romanens alla öfriga personer.
Och detta är orsaken, hvarför allvarliga människor,
uttröttade af kampen för lifsuppehället, ha så roligt åt
och tycka så mycket om det allvarslösa i dessa vuxna
barns drömmar. En hertig och herdar, munkar och
krögare, humanister och bönder, mecenater och
stråtröfvare — människor af de mest skilda lynnen,
öfvertygelser och samhällskretsar men däri lika, att de äro
förbittrade och utledsna på allt — mötas i en
instinktiv sympati för dessa lyckliga, sorglösa drömmare. Där
de äro, där är skratt och munterhet. Alla se
öfverlägset på tokstollarna, göra narr af dem — och försöka
komma dem så nära som möjligt för att åtminstone ett
ögonblick få värma sig vid denna löjliga, afundsvärda
lycka.
Icke dess mindre gömmer sig bitter ironi under
romanens ljusa yttersida. Don Quijote och Sancho
Panza äro stollar, odugliga drömmare, men äro de som
skratta åt dem förnuftigare? Cervantes blottar för oss
all människornas lumpenhet och hjärtlöshet, deras
hyckleri och eviga dumhet. Hvarmed sysselsätta sig den
upplyste hertigen och hans gemål? För att förlusta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
