- Project Runeberg -  Eviga följeslagare : porträtt ur världslitteraturen /
131

(1908) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montaigne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

och inte efter sitt halsband; en falk efter sina vingar
och inte efter sin mundering och sina klockor; hvarför
uppskatta vi inte människan efter det som utgör en del
af henne själf?» Hon har dyrbara kläder, ett ståtligt
slott, stor kredit, stora inkomster, men allt detta befinner
sig utanför henne, icke inom henne själf.» Med
oförskräckt ehuru i praktiskt afseende tämligen ofarlig kritik
angriper filosofen konungamakten: »Se, då ridån gått
ned, på konungen, som bländat er genom sitt majestät
och sin glans: han är den allra vanligaste människa, ej
sällan sämre än den ringaste bland sina undersåtar...
Feghet, obeslutsamhet, äregirighet, ondska, afund finnas
inom honom såväl som inom hvarje annan:

Non enim gazae, neque consularis

summovet lictor miseros tumultus

mentis et curas laqueata circum
tecta volantes.

Fruktan och farhågor hemsöka konungen, äfven
då han omges af hela sin armé. Bekymmer skrämmas
icke bort af larm och blixtrande vapen ... Liksom om
feber, hufvudvärk, podager mera skonade konungen än
oss vanliga dödliga! Då ålderdomen är konungen i
hälarna, skyddas han då af vakterna utanför sin dörr?
Då dödsångesten griper honom, kunna hofmännen då
hjälpa? Då han är på dåligt humör eller svartsjuk,
kunna då våra hyllningar återge honom hans
sinneslugn. De guld- och pärlstickade förhängena kring sängen
äga ej minsta förmåga att stilla plågorna under en
sjukdom. Poeten Hermodorus författade ett
hyllningskväde till konung Antigonus, där han kallade denne
solens son. Härpå svarade honom konungen: Den
som tömmer mitt kärl kan intyga, att du misstar dig.
Smickrare försökte öfvertyga Alexander om hans
gudomliga härstamning, men en gång då han var sårad, visade
han dem på blodet, som rann ur såret och yttrade:
Se, ämna ni fortfara att disputera? Är inte detta verkligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 00:14:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evigafolj/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free