Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montaigne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
hvem som helst utan af hans egen lakej. Hans
sybaritism går så långt, att han befaller sina tjänare att
väcka honom några gånger under nattens lopp, för att
hans sömn skall bli angenämare.
Montaigne tillbragte större delen af sitt lif på
fädernegodset i sitt ärfda slott. Icke endast han själf utan flere
generationer af hans förfäder hade varit fritagna från
allt arbete, allt som kräfver viljeansträngning. Föreställ
er denna fridfulla tillvaro, lugn som en genomskinlig
bergsjös vattenyta. Stilla och ljufligt förflyter lifvet i
fäderneborgen, där man från det rymliga arbetsrummets
fönster har utsikt öfver Périgords gröna kullar, som
inbjuda till kontemplativ ro. Tiden delas mellan
promenader, samspråk med vänner och biblioteket. Naturen,
familjelifvet och filosofien förena sig om att förvandla
tillvaron till en ljus, behaglig dröm. Det är svårt att
föreställa sig mera gynnsamma omständigheter för
tillblifvelsen af en förvekligad epikuré utan vilja, utan vana
vid arbete, utan förmåga att med lidelse hänge sig åt
hvad det vara månde. Ur kombinationen af ärfdt
temperament, trögt och konservativt, och en ofantlig
intellektuell rörlighet uppstår den egenskap hos den
montaigneska filosofien, som man skulle kunna kalla
dilettantism.
Rötterna till denna dilettantism kan man spåra i
hans själslifs lägre förmögenheter, t. ex. i hans sätt att
minnas: »Om man vill vederlägga mig i någon sak,
måste invändningarna framläggas för mig styckevis (a
parcelles), enär jag inte är i stånd att besvara ett
sammanhängande tal med flere skilda teser. Jag skulle
icke utan att anteckna kunna behålla i minnet hvad jag
har att svara.» Hans minne liksom de öfriga
förmögenheterna tröttas af all ihållande ansträngning.
Sin arbetsmetod skildrar han sålunda: »Jag gör
anteckningar än ur en bok, än ur en annan, utan någon
bestämd plan och afsikt. Jag genomögnar böckerna på
måfå. Från dem öfvergår jag ibland till drömmerier;
sedan dikterar jag hvad som faller mig in.» »Böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
